27 maj 2011

Välstädat - NOT!

Alltså är mitt liv inte alldeles bortkastat ... Samma filosofi kan väl användas på en butik ...?

 Jag kanske skulle prova att göra det här broderiet och sätta upp i butiken ...
 I alla fall har jag nästan (hmmff) städat bort smyckepysslet från pysselbordet ... Jag hittade en del som jag frestades av idag också, så jag kom av mig lite ... som vanligt.
 Sen är det ju det här hörnet, bakom disken, som jag har tänkt ordna upp - ungefär lika länge som jag haft igång butiken. Stella funderar på om det är något hon kan hjälpa till med, men hon gav upp också ...
 Och så är det det där rummet innanför ... Där jag slänger in allt som inte ska vara i butiken just nu (t.ex. julsaker). Dessutom är det där rummet tänkt som verkstad för snickeriarbeten och dyligt ... Hutchen till vänster är till för verktygen, men lådorna kärvar så de går varken att öppna eller stänga, så verktygen ligger och dräller lite överallt. Måste kolla med min resursrika granne om han har en hyvel eller nåt som jag kan angripa lådorna med (om jag får ut dom) ...
Den enda gångbara ytan i detta rum är där mattan ligger - det är alltså bara en smal passage - på andra sidan ser det ut så här. Den äckelbeiga dörren som syns på den förra bilden är bakdörren in till butiken (loppisavdelningen) och det är genom detta rum jag måste balansera för att ta mig in i butiken - är jag det minsta okoncentrerad riskerar jag att ramla över (eller i) nån låda. Detta rum SKA röjas upp i sommar!! På vintern är det alldeles för kallt för det finns ingen värme i rummet.
Anledningen till att jag visar dessa bilder är att jag i hela mitt liv (eller så långt jag minns) har skämts för att jag är fullständigt oförmögen att ha det välstädat omkring mig. Köket orsakar mig oändliga bekymmer - när jag väl en gång lyckats städa och röja undan allt som ligger och skräpar, så blir jag ju inspirerad att göra nåt (kanske baka) och då dröjer det ju inte många minuter innan det är kaos igen. SUCK!
Nu har jag i alla fall beslutat mig för att sluta skämmas - jag har hittat en, för mig, acceptabel ursäkt som stavas ADHD. Jag läste nånstans en lista med tips för ADHD:are, t.ex detta "Köp en snygg dammsugare, för den kommer alltid att stå framme". Mitt i prick - jag har alltid minst en dammsugare stående nånstan (en syns på bilden ovan). Hur går då det ihop med oförmågan att städa? Jo, ska det nån gång bli dammsugat så ska dammsugaren finnas där i det ögonblick lusten faller på, för ska man behöva dra fram dammsugaren ur ett skåp, så är ögonblicket förbi. Allt måste göras i stundens ingivelse, eller så blir det inte av.
Så om du är en kaosforskare (med eller utan ADHD) som får panik när det ringer på dörren - sluta upp med att skämmas och sätt upp en bonad enligt bilden överst.
Själv tycker jag det är så trevligt att komma hem till nån som inte slösar bort livet på städning, nån som jag kan bjuda hem utan att behöva panikstäda först.
Men ibland kan det kännas skönt att få lite ordning i röran ändå ...
Ett rum som kanske inte skulle fara illa av att röjas upp, det är syrummet. Hur gräsligt det ser ut där just nu vill jag inte ens visa (lite skäms jag ändå). Vitsen med ett syrum är ju förstås att man inte ska behöva städa undan varje gång man skapat/skräpat - och jag slänger allting på golvet! Sen, när t.o.m jag tycker det ser för jäkligt ut, så sopar jag ihop det (och kollar så det inte ligger nåt återvinningsbart bland skräpet).
Men så här såg rummet ut en gång då det hade en bättre dag - om jag åtminstone kan återställa det till det skicket vore det trevligt ...
 Jag har ett gigantiskt syrum och mycket tyg ...
 Här vid symaskinerna ser man numera betydligt mindre golv ...
  Det här hörnet är definitivt inte så här prydligt nu!
Jag har samlat på mig en bra hög med fleeceplädar att sy t.ex. sockar av ...

Inga kommentarer:

Ännu en färgglad målning

Ännu en målning med cirklar och prickar. Och så en katt ... Den är 40 x 50 cm. Jag funderar på om jag ska hänga ett rött hjärta på kat...