Banankiwiglass

Gott, nyttigt och superenkelt. Skala och frys in banan och kiwi. Kör sedan i mixer. Klart. Man kan förstås också använda andra frukter eller bär tillsammans med banan.

Seitan-recept

Long time, no see. Tyvärr händer det ingenting här på bloggen numera, vilket väl beror på att jag inte gör nånting. Och på att jag skaffat facebook ... Men där nämnde jag häromdan att jag gjort seitan. Och då några ville ha receptet så lägger jag det här, eftersom det är enklast.

Receptet är hämtat från Miyoko's UnTurkey. I videon gör hon en hel fylld "kalkon", som man ju äter på Thanksgiving i USA. Jag var ju bara intresserad av själva "köttet", så här är ett recept på hur man gör det. Det finns andra recept på seitan, men det här blir garanterat riktigt gott, med den hemmagjorda kryddmixen som ingår. Huvudingredienser är vetegluten, kikärtsmjöl och Bjäst och dessa kan beställas från Bodystore.

KRYDDMIX
Detta är en större mängd som räcker till flera omgångar seitan, men den kan också användas till annat och som buljongpulver. Det går ju också att halvera receptet.

2 cups (4,7 dl) Bjäst
2 msk salt
1 tsk ingefära
1 tsk gurkmeja
1 tsk svartpeppar
2 tsk mejram
2 tsk dragon
2 tsk paprikapulver
2 tsk rosmarin
4 tsk sellerifrö
4 tsk timjan
4 tsk lökpulver
4 tsk vitlökspulver
4 tsk salvia

Man kan utesluta ett och annat utan att det gör något. Själv använder jag aldrig vitlök och jag har inte heller sellerifrö eller dragon. Kör ingredienserna i matberedare eller mixer tills kryddorna är finfördelade. Förvara kryddmixen i en glasburk.

SEITAN
Originalreceptet är för en stor portion "kött", det ska ju bli en hel "kalkon". Jag gör en tredjedel av receptet, det blir rätt mycket ändå. Så här anger jag den mängden jag använder.

3,2 dl vetegluten
0,8 dl kikärtsmjöl
0,8 dl kryddmix
2,4 dl vatten
1 msk sojasås

Blanda de torra ingredienserna. Rör ut sojasåsen i vattnet och knåda snabbt ihop allt till en deg, den ska bli fast. Om du vill göra en hel "stek" så forma degen i den form du vill ha. Ska du göra mindre bitar spelar det ingen roll hur du formar den.

Jag brukar klippa degen i små bitar.

Koka upp vatten i en stor kastrull/gryta. Krydda med 2-3 msk kryddmix och 1-2 msk sojasås. Jag brukar också lägga i några lagerblad. Eller krydda som du brukar göra om du kokar vanligt kött.

"Köttet" blir 2-3 gånger större när det kokas så det behövs en stor kastrull och mycket vatten så man kan röra om och det inte bränner fast i botten. Bitar kokas 40-45 minuter. Gör du en hel stek så koka en timma.

När det är kokt kan kan seitan användas precis som vanligt kött. Jag brukar steka bitarna så det blir en trevligt knaprig yta. Använd kokos- eller rapsolja i riklig mängd, eftersom vetegluten är ett protein så det bränner lätt fast annars.

Seitan går utmärkt att frysa.

Bjud gärna familj och vänner som är inbitna köttätare på seitan (kamouflerat med en god sås eller i en gryta). Inbitna köttätare reagerar ofta omedelbart negativt om dom hör orden vegetariskt eller veganskt, så säg inget förrän dom smakat och konstaterat att "det här var ju gott".

Mer vegetariskt/veganskt har jag samlat på min Pinterest. Det mesta är på engelska men det går ju översätta. När det gäller måtten är Tbsp (msk) och tsp (tsk) samma som våra, men cup-måttet använder ju inte vi. Har man inte ett cup-mått så är 1 cup ungefär 2,6 dl.

Vegetarisk Spagettigryta

Aloha! Idag har det varit riktigt härligt väder i Boliden, soligt och lagom varmt - igår småregnade det hela dagen.
Och jag tänker att man kan ju leva på sallad på sommaren när man inte behöver uppvärmning inifrån. Men idag kände jag ändå för att göra en god och fyllig spagettigryta.
I det ursprungliga receptet (som jag inte ens vet om jag har kvar efter utrensningarna) så innehåller denna gryta wienerkorv. Jag har gjort den förut med både grillkorv och varmkorv, och sojakorv sen jag blev vegetarian igen. Men nu hade jag färska champinjoner i kylen och kom på att jag skulle ersätta korven med just champinjoner. Och det blev jättegott!!

Nu har jag inte receptet utan har (som vanligt) gått på känn, så jag har inga exakta mängder.

Ingredienserna är i alla fall följande:

• Spagetti
• purjolök
• korv (eller champinjoner)
• buljong
• grädde
• tomatpuré (eller ketchup)
• riven ost
• persilja

 Jag har färdigskuren purjolök i frysen, men har du färsk så skär den i halvtunna skivor. Bryt spagettin i bitar - 1,5-2 cm. Ta så mycket spagetti som du normalt använder till det antal portioner du tänker göra.

Fräs purjolök och spagetti med olja/margarin/smör i en gryta tills spagettin fått lite färg. Skär korven eller champinjonerna i bitar och fräs så dom också får lite färg. 

 Jag gjorde champinjonerna i en separat kastrull för det blev för trångt bland spagettin.

Häll på buljong (jag använde en tärning med 5 dl vatten till detta som blev 2-3 portioner (beroende på hur hungrig man är). Koka 10-20 minuter tills spagettin är kokt och det har blivit mer gryta än soppa. Häll på grädde. Jag hade ingen vanlig grädde hemma insåg jag, men däremot kokosgrädde och jag tror faktiskt den söta smaken bidrog till att det blev godare än jag trott.
Rör också ner tomatpuré eller ketchup - tillräckligt för att det ska ge både smak och lite färg. Rör ihop och värm.
Sen öser du i riven ost i valfri (generös) mängd och blandar ihop härligheten.

Servera med persilja som bidrar med en extra smakingrediens.

Jag trodde inte det skulle bli så smakrikt med champinjoner som ersättning för wienerkorv, så jag hade plockat fram lite kryddor att piffa med, men det behövdes inte alls. Det blev mycket godare än då jag gjort med sojakorv. Och hade jag nu haft en vegansk rivbar ost så skulle detta ha blivit veganskt, men nu blev det i alla fall en god vegetarisk variant. En rätt som garanterat även barn kan tycka om (vilken unge gillar inte spagetti?). Om nån har aversion mot svamp så kan man skära dom i så små bitar att man aldrig märker att det är svamp i.

För övrigt pågår ommålning av huset för fullt. Långsidan är klar (även fönstren) och gaveln är grundmålad. Det blir bara dom två sidorna för jag har inte råd att måla om hela huset - bara detta går på drygt 51000.

 En gigantisk skylift används för det är några meter upp till taknocken ...

I morgon får väl även gaveln ett första varv grå färg, nu är den vit. Målaren jobbar hårt och effektivt och har skrapat och målat i både småregn och solsken - det blev nog rätt svettigt idag.

Bananblåbärs-riddare

Fattiga riddare har väl alla ätit nån gång. Det här är en variant med smak av banan och blåbär. Receptet kommer från Two Raspberries via One Green Planet.

Jag köper bananer då och då, fast jag är inte särskilt förtjust i dom. Så dom blir liggande tills dom är övermogna och inte ett dugg godare. Men då kan jag göra smoothies med dom - i det sammanhanget är övermogna bananer helt okej.

Det här receptet blev ett alternativt användningsområde för just övermogna bananer. 

Originalreceptet gäller för 6-8 riddare med följande ingredienser

2 mogna bananer
1/2 cup (ca 1,25 dl) blåbär
1 tsk vanilla (vet inte exakt vad det innebär, jag hade i ett par droppar vaniljextrakt)
3/4 cup (knappt 2 dl) vaniljmandelmjölk
en nypa socker (valfritt och helt onödigt)
(veganskt) smör/margarin att steka i
6-8 brödskivor

För två brödskivor använde jag  en halv banan, blåbär och mjölk höftade jag bara till med. Receptet är veganskt, därför mandelmjölk (och veganskt smör), men det går ju precis lika bra med vanlig mjölk.

Mixa banan och mjölk (och ev vanilj och sötning). Blanda sen i blåbär (spara en del att äta bredvid) och mixa snabbt så bären inte blir helt mosade. I själva verket blev det ju en milkshake/smoothie (som blev riktigt god) som man sen blötlägger brödskivorna i. Sen är det bara att steka och äta.

 Det blev riktigt gott, så jag får upprepa proceduren i morgon med den andra bananhalvan.

Receptet hittade jag alltså via One Green Planet. Jag prenumererar på deras dagliga mejl med veganska recept och artiklar/videor om djurskydd och miljö. Jag kan verkligen rekommendera den här sajten och deras mejl, särskilt om man är intresserad av att äta mer vegetariskt. Recepten är som sagt veganska men kan ju enkelt göras laktovegetariska om man vill, med vanlig komjölk, smör och ost. Recepten (och artiklarna) är förstås på engelska men det är ju i regel inga problem att översätta till svenska - det kan vara vissa ingredienser som inte finns i svenska butiker (åtminstone inte i Boliden) men ibland kan dom ju bytas ut mot nåt annat. Och så är det det där med måttet cup, som blir ungefär 2,4 dl.

 När jag städade köksskåpen för ett tag sedan, så hittade jag denna bägare med innehåll.

Och den har cups-mått + dl och ounces. Så här har jag haft tillgång till dessa mått utan att veta om det. Halva och fjärdedels cups är markerade också.

 Den innehöll också hela och halva tsk och msk, och skopor på 1/3 och 1/4 cup.

Och locket har två öppningar att hälla genom.

När och var jag fått tag i denna måttsamling vet jag inte, men kan tänka mej att det är nåt sånt där man kan hitta i lådorna med 10 och 20 kr-varor som ibland finns i matbutiken.

Nej, tack - Extra allt! Ja, tack - Allt i ett!

När jag tar min dagliga lilla promenad, så passerar jag en postlåda med detta meddelande ...

Nej tack - Extra allt! Nåt för alla shoppingmissbrukare att ta över - Utsätt mig ej för frestelser, tack!

Reklam är nästan det enda jag får i min postlåda, så det tar jag emot, bläddrar igenom och slänger (fast en del sparar jag för diverse papperspyssel). Frestelser finns där, men dom innebär för det mesta att jag måste göra en tur till stan och det avstår jag från så länge det inte är alldeles nödvändigt. Vilket brukar handla om ett besök på röntgen.

Vilket det blir dags för om några veckor. Igår fick jag två brev. Det ena gällde röntgen av foten, det andra var en förvarning om att jag ska bli kallad för en röntgenundersökning (och behöver lämna blodprov inför det), undertecknad av urologmottagningen. Hmm. Urologen ville ju göra en ny röntgen i maj, medan lungdoktorn ville göra en redan i mars - kan dom ha pratat ihop sej? Jag hade ju framfört en önskan om att göra både lungor och njure på samma gång när jag pratade med lungdoktorn, men han ville ju inte vänta till maj. 

I alla fall blev jag tvungen ringa till röntgen för att ändra tiden för foten - kl 7.40 vägrar jag ställa upp på. Vilken röntgen, undrade hon jag pratade med, foten? Ja, har jag fått tid för det andra (jag hade ju bara fått förvarning)? Jo, det var en skiktröntgen av buk och thorax, sa hon. Ska jag boka om foten till samma dag? Ja, tack!! Dom brukar försöka ordna ihop det, sa hon. Perfekt! Och eftersom hon sa att det var buk och thorax så betyder det väl att lung- och urologdoktorerna faktiskt har samsats om en röntgen?

Idag fick jag ett brev med kallelse för datortomografi av bröstkorg. Det stod inget om buk där - det var på remiss från lungdoktorn. men förvarningen hade ju kommit från urologen. Hmm. Nå, det måste väl vara båda delarna ändå. Fattas bara att neurologen vill ha en MR av hjärnan också (fast det brukar ju vara på hösten), så blir jag röntgad från topp till tå :)

I förrgår fick jag ett annat brev - med ett Grattis-kort från min väninna A-B! Hon gör alltid originella kort och brev. Det här är broderat på en bit av någon typ av torktrasa. Det gula omslaget är också en torktrasa! Så den här veckan har jag fått ovanligt mycket i postlådan - inte bara reklam.

Japp, 61-årsdagen står för dörren. Jag får väl fira med en sån här kaka ...

Efter promenaden nappade jag på ett recept som Susanne delat med sig av på sin blogg - kladdkaka i kopp. Snabbt, enkelt och gott när man drabbas av akut chokladbehov. Jag råkade ha en liten klick vispad grädde över och några hallon från frysen passade bra till.

Jag vet att jag sett såna där bakverk som görs direkt i en mugg förut, men jag har aldrig tidigare provat nåt recept. Det är ju perfekt att kunna göra en liten enportionskaka så där när man drabbas av akut kaksug. Gjorde en sökning på Mug Cake på Pinterest och det fanns ju en hel del där att testa ...

Och den här fina gamla muggen har äntligen kommit till användning!

Ostparatha

Jag bara måste tipsa om detta "bröd" för det är så supergott! Ett mycket smarrigt alternativ till en vanlig ostmacka till en soppa då osten alltså är inbakad i själva brödet. Och så himla enkelt så det behövs egentligen inget recept, men här är det ändå.

Paratha är ett indiskt bröd som kan göras med en massa olika fyllningar. Det "rätta" sättet att göra det på är att göra en deg, göra en fyllning, kavla ut lagom stora rundlar av degen, lägga på en rejäl klick fyllning, dra ihop kanterna till ett paket, och så kavla ut igen.

Men jag har kommit på att det är mycket enklare att blanda in fyllningen direkt i degen! Det går snabbare och så riskerar man inte att paketet rämnar och fyllningen trillar ut när man kavlar eller gräddar brödet. Det kanske är fusk, men varför göra saker krångligare än det behövs ...

Receptet gäller för en paratha, för dom är godast sprillans nygräddade och jag äter bara en - dom är ganska mättande. Men det är bara att gångra på för det antal du vill göra. 

Så här gör jag denna ostparatha. 

• 2,5-3 msk mjöl (gärna fullkorn)
• 3 msk riven ost (bra att ha en bunke färdigrivna ostrester i frysen)
• (eventuellt annat som finhackad paprika, purjolök, spenat, olika kryddor eller vad du vill)
• ½ tsk bakpulver
• en nypa salt (men tänk på att osten är salt så det kanske inte ens behövs)
• lite vatten så man får ihop degen

Blanda och knåda ihop allt till en deg som sen får vila övertäckt 20-30 minuter (medan du gör soppan).

Om du gjort till mer än en så delar du degen i det antal bröd du vill ha. Kavla ut (eller tryck ut med handen) till 3-4mm tjocklek.

Grädda i stekpanna med lite olja (tillräckligt för att hela brödet ska oljas in, pensla gärna). Vänd och grädda båda sidor tills dom fått lite färg och blivit lätt knapriga.

Blir som sagt suveränt gott till en soppa. Just den här soppan består för övrigt av potatis, lök, stora vita bönor, Dolmio pastasås Bolognese extra kryddig (beställt från Matsmart) och en skvätt kokosmjölk. Om du inte har upptäckt det redan så går pastasås utmärkt att göra soppa på.

På min pinterest-board Bread, paratha, poori, dosa etc. har jag en del andra paratharecept att inspireras av. Och ännu fler hittar du om du söker på hela pinterest. Jag såg just några som jag måste repinna ...

Palsternacka à la stekt strömming

Att förvandla en palsternacka till stekt strömming låter kanske som ett dåligt skämt. Men det är inget skämt, och dåligt var det inte - faktiskt blev det mycket godare än jag trodde!

Naturligtvis förvandlas inte palsternackan till strömming men det ser rätt trovärdigt ut ändå, eller?

Att det i originalreceptet just såg ut som stekt strömming var det jag föll för. Man kan ju göra vegetariska versioner av det mesta när det gäller kött, men fisk är lite knepigare. Det veganska matmärket "Astrid och Aporna" har en "Rökt F*sk". Den har jag inte smakat så jag har ingen aning om hur fiskig den är. Däremot har jag smakat deras veganska variant av rökt skivad skinka och den var riktigt god. Fast dyr - sådär 25 kr för 10 skivor. Och dom har "Julsk*inka" så det har jag bett Tim att försöka hitta i Umeå och ta med när han kommer upp till jul.

Men åter till palsternackan. Fisk är ju det jag mest saknat (och kokt ägg) sen jag blev vegetarian, så en vegetarisk version av stekt strömming kändes ju som något jag absolut måste prova. Palsternacka har jag bara köpt nån gång till nån gryta eller soppa och jag hade ingen uppfattning om hur den egentligen smakar. Rå skalad palsternacka har en skarp doft som inte är så tilltalande, så jag var ju lite tveksam hur denna "strömming" skulle smaka.

Det visade sej att tillagad så smakar palsternackan inte särskilt mycket alls, så allt hänger på paneringen, kryddningen och stekningen.

Jag tillagade någorlunda enligt receptet men ändrade lite på ingredienserna. Receptet är veganskt med mandelmjölk, men jag hade vanlig lättmjölk som jag blandade lite yoghurt i för att det skulle bli lite substans för ströbrödet att klibba fast i. Och istället för bara svartpeppar så använde jag citronpeppar. För just citronpeppar förknippar jag starkt till fisk, och jag har nästan en hel burk som inte används eftersom jag inte äter fisk längre. Jag sa till Tim härom veckan att han skulle få den burken, men tji fick han för nu har jag fått användning för citronpepparn - det kommer att bli fler palsternacksströmmingar. Det blev riiiktigt gott!

Så här gör man:

• Sätt på ugnen på 200 grader.
• Skala palsternackan och skär bort blastfästet.
• Skär tunna skivor på längden så det blir "filéer".

• Lägg fileerna på en plåt eller ugnsform med bakplåtspapper och ugnsbaka dom 12-15 minuter. Eventuellt lite längre beroende på tjockleken - det knepiga är just att skära fileerna för palsternackan är rätt så hård. Dom ska i alla fall bli mjuka men med lite tuggmotstånd.
• När dom svalnat, vänd ner dom först i mjöl, sen mjölk och sist i ströbröd - se till att dom blir ordentligt täckta.
• Stek sen i stekpanna med smör eller margarin till dom fått snygg färg och ser knapriga ut.

Jag kryddade med citronpepparn medan jag stekte och det fick den effekten att det faktiskt började lukta stekt fisk!
I originalreceptet kryddas det bara med svartpeppar och så ingår citron som ett tillbehör att pressa över efteråt.
I originalreceptet serveras "strömmingen" på dansk rågbröd och med remouladsås och dill. Jag hade varken remouladsås eller dill, men trodde att jag hade nån pulverhollandaisesås, fast det hade jag inte heller. Däremot en currysås, och det funkade också.

Med en potatis, ärtor, tomat och lite mer citronpeppar så blev det en riktigt delikat måltid!

En annan fest

Nej, jag var inte på den felaktigt utpekade terroristens fest igår. Två fester samma vecka är alldeles för mycket för mej (en per år räcker gott). Jag var nämligen bjuden på en annan fest idag, och där bjöds också på arabisk mat.

Exakt vad det här är får jag ta reda på senare, men de orangea till vänster innehåller i alla fall morot och bulgur.

Vindolmar med med någon risfyllning, och tabbouleh som är en sallad med persilja och bulgur.

Pizza, nån sorts små piroger med fyllning av persilja och ost, och så en efterrätt av små plättar med vaniljsmakande fyllning (och några med sylt).

Och så en gräddtårta.

Och så huvudpersonen, lille Josef - den enda "mannen" på festen, i övrigt var det damer i varierande åldrar, från 3 år och uppåt (jag var näst äldst). Jag känner Josefs farmor (hon är inte ens 50), det var därför jag var inbjuden.

Maten var god, men förvånansvärt okryddad. Jag har inbillat mej att "arabisk" mat liksom asiatisk är kryddstark, men åtminstone syrisk mat är alltså väldigt mild. Det som hade mest smak var babboulehsalladen som har en syrligt god smak av citronsaft. Faktiskt nåt som skulle kunna passa på ett svenskt julbord tänker jag. Jag får nog ta och utforska den arabiska matkulturen för att få lite ny matinspiration.

Dadelbitar

Jag har ju samlat en del recept i olika kategorier på min Pinterest, bland annat kakor och sötsaker. Här och där har jag hittat recept innehållande dadlar och därför köpte jag en kartong med dadlar. När jag väl skulle göra nåt med dom så var jag så sugen på nåt sött med choklad, och när jag får ett akut sötbegär så måste det gå snabbt. Att då börja söka bland recepten kändes alldeles för tidsödande så det blev att jag uppfann ett eget recept istället - det blev dessa dadelbitar.

Grundreceptet innehåller följande:

1,5 dl havregryn
60 gram (1 dl) mandel och hasselnötskärnor (50/50)

150 gram (ca 12 st) urkärnade dadlar

Eftersom jag ville ha nåt chokladigt så tillsatte jag kakao, kanske 2-3 msk, och så blev det en skvätt vaniljextrakt och agavesirap bara för att jag råkade ha det hemma. Men jag har sen gjort dadelbitar med bara grundingredienserna och jag tror faktiskt det blev godare.

Tillvägagångssätt:

• Sätt på ugnen på 175 grader

• Kör havregryn, mandel och hasselnötskärnor i matberedare tills det blir som ett grovhackat mjöl. Tillsätt eventuellt kakao och/eller annan smaksättning.

• Kärna ur dadlarna (ifall du inte har redan urkärnade) och släng ner i matberedaren. Ta bara halva mängden först och sen resterande så blir inte matberedaren överbelastad. Kör tills alltihop är ordentligt hopklibbat. 

• Tryck ut degen (den är väldigt klibbig) till en fyrkant på ett bakplåtspapper - ca 17x17 cm. 
  
• Gör skåror till lagom stora bitar.
• Ställ in i ugnen i 20-25 minuter. Ytan ska bli torr så bitarna blir hanterbara, men låt dom vara lite mjuka inuti. Fast om du har starka tänder och vill ha lite mer tuggmotstånd så kan du grädda som lite längre, men se upp så dom inte blir brända i kanten.

Dadelbitar med bara grundingredienserna.

Dom här dadelbitarna innehåller alltså inget tillsatt fett eller socker, men dadlarna är väldigt söta och mandel och hasselnötskärnor innehåller ju en del fett, så dom är ju inte kalorifria även om kalorierna är av en mer nyttig sort.

Skulle man trots allt tycka att dom är onödigt nyttiga så kan man för all del doppa dom i choklad eller bre på nutella ... 

Chiapudding och sockerfri marmelad

Jag har mest använt chiafrön i en frukostsmoothie med yoghurt, banan och hallon, men nu har jag hittat en annan frukosträtt (eller efterrätt) med chiafrön. 

 En chiapudding med kokosmjölk, hallon och mangosås som jag hittade hos Ulrika Gabriel där jag först fann den fantastiskt goda morotssoppan. 

Man mixar hallon, kokosmjölk och chiafrön, sen får det stå och svälla så det blir en pudding. Och så mixar man mango med lite kokosmjölk till såsen. Det kompletta receptet finns här.

Varför inte göra en både nyttig och god efterrätt i påsk? 

En dag gjorde jag för mycket av puddingen så jag sparade en del. Nästa kväll kom jag ihåg att jag hade den där puddingen men ingen mangosås. Eftersom det kändes som det skulle ta för lång tid att tina upp mangotärningarna tillräckligt för att de skulle gå att mixa, så hittade jag ett alternativ. Nämligen en charonfrukt, som jag skar i bitar och blandade ner i puddingen. Det blev faktiskt lika gott, så det är ett alternativ.

Chokladpudding med chiafrön har jag ju provat också, men den här med hallon var godare.

SOCKERFRI MARMELAD

En dag när jag pratade med min Mor talade honom att hon saknade marmelad, för det är verkligen inte lätt att hitta sockerfri marmelad. Jag sökte efter ett recept på marmelad utan socker men hittade inget. Då tänkte jag att jag skulle uppfinna en alternativ marmelad.

En apelsin hade jag som börjat bli lite torr i skalet. Vanlig marmelad innehåller ju mycket skal, men jag skar bort det där torra skalet och använde bara innanmätet som jag skar i bitar. Inget sötningsmedel hade jag men en sockerfri saft. Så för att få lite sötning utan socker så bestämde jag mej för att koka apelsinbitarna i saften. Men har man nåt sötningsmedel så använder man ju det för att söta marmeladen. För att få en marmeladig konsistens så tillsatte jag chiafrön. Det tog bara ett par minuter att koka ihop till en liten sockerfri marmelad.

Chiafröna ger bra konsistens men färgen blir ju inte orange utan mer brun eftersom fröna är mörkbruna. Men är det mest smak och konsistens man är ute efter så funkar det här marmeladalternativet. På bilden ovan har jag förbättrat utseendet med hjälp av frusen mango som jag skar i mindre bitar och blandade ner, då blev det trevligare färg och så fick marmeladen extra naturlig sötma.

Så chiafrön kan man använda till lite av varje.

Scones och fröknäcke och Jon Henrik

Härom veckan blev jag sugen på scones - det var åratal sen jag bakade såna. Scones är ju bland det enklaste man kan baka, så det var ju bara att jag inte kommit ihåg det på evigheter. Nånstans har jag ett recept men det hittade jag inte, så det var ju snabbast och enklast att googla. Det finns en massa varianter men jag valde att utgå från receptet på klassiska scones som jag hittade.

Men jag modifierade genom att byta ut en fjärdedel av mjölet mot havregryn för att få lite mer fibrer (det går nog bra att byta ut en större del av mjölet så länge det går att få ihop till en deg). Sen kan man ju tillsätta nötter och frön, eller t.ex. russin. Jag ska prova lite varianter framöver för nu kommer jag att baka scones mer frekvent.

Eftersom scones är godas att äta nybakade så halverade jag receptet så det bara blev två rundlar = 8 bitar. Då behöver jag inte frysa in nåt utan hinner äta upp allt innan dom möglar eller blir torra.

Med ost och hallonmarmelad och en kopp te - mums!

I måndag när jag var till Monika i garnaffären så fick jag smaka på ett fröknäcke som hon bakat. Det var otroligt gott så jag bestämde att det måste jag också pröva. Jag har sett en del recept på fröknäcke förut och jag hittade det recept som stämde med det hon gjort, och det finns här. Så då blev det en plåt med fröknäcke idag.

Salta och krispiga. Oemotståndligt goda bara precis som dom är, men smakar utmärkt även med ost på. 

 Här är linfrön, pumpakärnor, sesamfrön och solroskärnor, en dryg halvdeciliter av varje. Blanda ihop med 2 dl majsmjöl.

 Häll över 2 dl kokhett vatten och en skvätt olivolja (jag tog kanske en kvarts dl) och så blir det en kletig smet,

Kleta ut på ett bakplåtspapper, lägg ett annat ovanpå och kavla till 1-2 mm tjocklek, det kommer att täcka hela plåten (man får omfördela nån klick här och var för att hålla sej på pappret). Strö på salt så jämnt fördelat som möjligt. Jag hade inget flingsalt utan det blev ett annat lite grovkornig havssalt. Och så kan man skåra rutor så det går att bryta knäcket under mer ordnade former. Sen in i ugnen i en timme på 150 grader. Blev helt perfekt.

I övrigt lyssnar Stella och jag på Jon Henrik flera gånger om dagen. Han skulle ha vunnit mellon det är vi helt överens om! Här är mellojojken Jag är fri (Manne Leam frijje) med bilder från Jon Henriks renskötarliv, och här är Daniels jojk.

Nu börjar det väl vara dags för en kopp te ...