När Ziggy väckte mej i morse (okej, förmiddag 10.28) så sneglade jag först ut genom fönstret för att försöka utröna vad det var för väder. Jag såg en bit av taket på ett grannhus och blinkade till. "WTF!! Är det snö på taket??" Det fick mej att hoppa ur sängen med större energi än vanligt. Jo, det var snö på taket och på marken och i luften ...
Det var inte bara hösten som kom tidigt i år. Vintern kom väääääldigt tidigt! Det här måste ge ordet vårvinter en ny betydelse. Kanske bäst att bunkra upp för nödår, ifall det blir som
1867. Nå, det var faktiskt plusgrader ändå, fast det snöade ...
Inte för att jag har något emot vinter, men för alla andra som blir ledsna av detta orediga klimat, så tänkte jag påminna vädergudarna om att det brukar finnas en årstid som kallas sommar också. Då det brukar fladdra omkring mer färglada saker i luften, istället för dom där vita fluffen.
Så jag har gjort en bunt fjärilsörhängen. Hittade nämligen dessa bortglömda fjärilspärlor när jag städade lite i butiken häromdan. Satte dom på små guldknoppinnar, med en guldpärla till huvud och så guldfärgade örkrokar.
Större fjärilar som jag gjorde halsbandshängen av finns
här.
Blommor hör också till den där årstiden som gudarna glömt bort.
Susanne nämnde i sitt inlägg idag nagellacksblommor. Det blev jag nyfiken på och snokade rätt på en
video som visar hur man gör (ljudet i videon är väldigt svagt men man behöver ju inte höra vad hon säger).
Här en annan variant. Jag använder inte nagellack, men nu blev jag ju frestad att faktiskt köpa ett eller två och pröva detta.
Nu har det i alla fall slutat snöa och snön har faktiskt töat bort. Men det ska bli spännande att se vilken årstid det är i morgon ...
"Och jag som hade fått vårkänslor", suckar Stella.
Då ska jag väl också få en rapport från sonen om hans äventyr i Nordkorea. Han kom ju hem i söndags, sent på kvällen. Sen har han väl behövt reacklimatisera sig, sortera intrycken och avprogrammera sig från den nordkoreanska indoktrineringen, och så har han jobbat i veckan också. Eftersom våra veckosamtal även i normala fall brukar dra ut till 1½ - 2 timmar så förstår jag att han inte orkat ringa under veckan och vi brukar ju ha dom där samtal på söndagar. Jag vallade honom hem i alla fall. Såg att planet var en halvtimme försenat från Beijing, följde det en bit innan det försvann över Mongoliet. Några timmar senare dök det upp över Ryssland. Sista biten följde jag noga och såg när det kom in över svensk mark kl. 17.24. Och landade 17.40.
Sen följde jag förstås flyget till Umeå också för att se till att han kom hem ordentligt ...
Klockan var väl närmare 11 på kvällen innan han var inom dörren hemma och då sms:ade vi godnatt.
Är jag en nörd? Japp, det är jag! Nu måste jag nog messa min polare Dumle och höra med vilken flight han åker hem från Israel i morgon ...
