13 aug. 2013

6 år i Boliden

Idag är det sex år sedan jag och mina sambosar flyttade in här i huset. Och igår var det sju år sedan sambosarna flyttade hem till mej från djurskyddet i Umeå - dom bodde alltså med mej i stan i ett år och en dag innan vi flyttade till Boliden. Och på fredag är det ett år sedan jag fick synnervsinflammation - vilket inte precis är något att fira, men det känns otroligt att det är så länge sedan - fanken vad åren går fort!
Att vi bott här i sex år känns också ganska otroligt (jag hade räknat med fem år) och några år till blir det, så då kommer jag att slå mitt rekord (som vuxen) om långvarigaste boplatsen. Nuvarande rekord är 7½ år och det var på Hemmansgatan i Ske-å innan vi alltså flyttade hit.
Vi trivs väldigt bra här i Boliden allihop och jag skulle gärna bo kvar här forever, men ansvaret för ett stort hus börjar kännas lite betungande, och så blir man ju skraltigare för varje år (och alltmer rädd för trappor), så det får nog bli en lägenhet så småningom - i stan eller Kåge (som jag ursprungligen kommer från).
För att fira sex år i eget hus har jag gjort ett nyckelhänge. Jag brukar inte bära på ett halvkilo nycklar som en del (som verkar släpa på varenda nyckel som kommit i deras ägo genom livet). Som mest har jag tre nycklar och det är om jag ska ut och cykla, då har jag en nyckel till huset, en till garaget och så den till cykellåset. Annars har jag bara husnyckeln med mej.
Det här nyckelhänget har i alla fall tre nycklar. Dom sitter på en tibetsilverring som är upphängd på en mockarem. Knuten på remmen hålls ihop med en slät kon.
Jag satte dit ett hänglås också, med nyckel (egentligen ett toggle-lås).
Men jag vet inte - det var nog snyggare utan, eller?
Åtminstone funkar ju hänglåset bra just som lås på remmen.

Inga armband har det blivit på sistone, men jag har provat ut en ny kombination eftersom jag gillar att kombinera flera armband.
Här är det ett makraméarmband med färgglada plastknappar, ett av armbanden på plastband, ett elastiskt armband med fimopärlor och cat's eyepärlor. Och så en fyrfläta av reststumpar av silkesnöre.
Jag använde 9mm breda bandfästen till det.

Och Stella har varit ute utan övervakning idag. Hon tycks ha accepterat läget och är inte så rastlös och frustrerad längre. Hmmmm, kanske bäst jag går ner och kollar var hon är - kanske har hon bara invaggat mej i falsk trygghet medan hon smidit nya rymmarplaner ...

12 aug. 2013

Trista trosor och en kul grej

Jag slutade ju köpa kläder för flera år sedan, och en anledning var att det är ytterst sällan något passar utan att man måste sy om. Då kan man lika gärna sy om det man redan har, eller sy nytt. Inte ens trosor funkar! Det blev jag varse förra vintern när jag satt i soffan med bruten fotled och inte kunde ta mej till tvättstugan på sex veckor - då beställde jag nämligen en bunt nya trosor.
Såna här ... eeh ...
Alltså såna här, hipsters eller vad dom kallas. Snygga och till synes bekväma. Jodå, dom sitter bra när man just satt på sej dom, men efter ett tag har benöppningarna töjt ut sej och totalt tappat fasonen. Dom rejäla och präktiga trosorna börjar omvandla sej till nån sorts stringmodell. Vansinnigt irriterande obekvämt!
Igår kväll tog jag och fixade två par. Benöppningarna har fållar som är precis lagom för att dra in ett resårband i, så det var vad jag gjorde. Idag har jag haft ena paret på mej och dom sitter som en smäck! Finemangs, nu ska jag leta rätt på övriga par och åtgärda dom alla!
***
Igår när jag pratade med sonen så sa han att han just skickat ett mejl till mej. Jaha, så jag kollade genast detta. Mejlet innehöll en länk till en specifik ebayvara. Jag klickade på länken och fick se den här bilden.
Är det din bil? sa jag - inte för att jag känner igen nån bil, men det var rätt färg i alla fall. Jo, sa han. VA??? Huh? Jag blev verkligen konfys, för det var en vara som såldes för 60 dollar och säljaren fanns i Taiwan - knappast Tim som annonserat ut sin bil alltså. Annonsen gäller en bakluckespoiler (en tämligen meningslös grej som mest är till för att piffa upp bilen). Hur kunde Tims bil förekomma i den annonsen?
Jo, det var så att han beställt en sån där spoiler från den där säljaren. Sen mejlade säljaren för att höra om han var nöjd med köpet. Tim mejlade tillbaks och sa att han var nöjd och bifogade en bild på sin bil med denna grej monterad. Varpå säljaren undrade om han kunde skicka fler bilder, för dom behövde nya bilder till annonsen. Jomenvisst, tyckte Tim och skickade några till bilder. Längre ner i annonsen ser man bilderna i större format och där kunde jag se att flera av bilderna var tagna på Vitberget här i Skellefteå! Och strax nedanför den sista bilden står det  ~Special thanks to Tim (Sweden)~ Riktigt festligt tyckte jag - Tims bil har blivit taiwanesisk fotomodell, haha!
***
Sen har vi fotomodellen på första bilden i det här inlägget - Stellabella Supernova. Hur har det gått för utbrytarfröken sen sist? Jo, det var lugnt ett par dagar, då jag äntligen verkade ha täppt till alla kryphål i stängslet. Men på torsdagkväll var hon ute hela kvällen och kom inte in förrän nån gång på natten, så jag anade att hon lyckats hitta en ny utväg. På fredag kollade jag ännu en gång stängslet men hittade inget hål. Jag släppte ut henne igen och det verkade lugn under dagen, men på kvällen blev hon rastlös. Jag höll ögonen på henne för att se vad hon skulle hitta på. Först rände hon bara omkring, men så tog hon sikte mot den bortersta stolpen som sitter mot husväggen och vips hade hon klättrat upp. Fanken också! Jag skrek "NEJ, Stella! Kom genast tillbaks!" Hon vände sig om där hon stod och vinglade och såg ertappad ut. Jag försökte tala förstånd med henne. Mina katter brukar faktiskt hejda sej när jag ropar NEJ! Hon tvekade ett par sekunder, men även om hon hade velat så var det inte så lätt att vända om balanserande på en smal bräda, så det slutade förstås med att hon hoppade ner på utsidan. Jäklar!
Jag knipsade en bit ut rullen med kycklingnät och gick ut till rastgården. Sen satte jag upp denna bit kycklingnät i form av en tunnel längst upp på stolpen, och knep ihop tunneln upptill. Klättrar hon uppför stolpen nu hamnar hon i en tunnel utan öppning upptill. För att ytterligare förhindra att hon ens försöker så satte jag dit ett knippe kvistar från röjningen i hallondjungeln. Jag satte såna buskage på alla stolpar som hon möjligen skulle få för sig att testa. Sen var det bara att vänta på att hon skulle komma tillbaks, vilket hon gjorde klockan 01.40 natten mot lördag.
Nu har hon inte tagit sej ut mer, men jag håller ögonen på henne hela tiden när hon är ute (har tillbringat många timmar stående de senaste dagarna). Hon är mycket frustrerad! Vid två tillfällen när hon stått nedanför stolpen och funderat har jag öppnat fönstret som är precis ovanför och hällt vatten på henne - inte direkt på henne utan jag lät det rinna över fönsterblecket. Sen dess har hon sprungit därifrån så fort jag öppnat fönstret. Men jag tänker inte låta henne vara ute på kvällarna, för det är då hon är som mest desperat. Och snart ska jag beställa tid hos veterinären ...

Ännu en färgglad målning

Ännu en målning med cirklar och prickar. Och så en katt ... Den är 40 x 50 cm. Jag funderar på om jag ska hänga ett rött hjärta på kat...