Snöstormspyssel

Vart tog våren vägen? I början på veckan var det ju sprudlande vår - en massa plusgrader, soligt och det töade för glatta livet. Igår kom vintern tillbaks - det var vitt på vägen igen, kallt fast soligt på eftermiddan, så det var rätt fint i alla fall.

Idag ser det ut så här! Snön vräker ner! På bilden kan man skymta OK/Q8:s skylt och lysena på en bil uppe i backen. Jag skottade undan framför dörren innan jag öppnade butiken idag (inte för att jag trodde att nån skulle komma i detta väder, men ändå), tre timmar senare gick det knappt att få upp dörren. Det har t.o.m. snöat in! Jag upptäckte att det är en liten springa mellan dörren och tröskeln på gångjärnssidan och där hade snön blåst in! Inte underligt det är kallt i trappen ner till butiken om det är sådan ventilation, jag får nog åtgärda det där innan nästa vinter.

Som väntat var det ju rätt lugnt idag så jag kunde sitta och pyssla lite. Först blev det det här armbandet i en lite udda färgkombination - petrol och ljuslila. Jag gillar att använda färger som egentligen inte passar ihop - det kan bli överraskande bra!

 Det var dom här mellandelarna som jag ville använda. Det var ett tag sen jag fick dom men har av någon anledning inte visat dom (antagligen för att jag ville göra något av dom först). De har tre öppningar - en bred i mitten och runda på sidorna - och har en mönstrad och en slät sida.

 Jag trädde sammetsbandet i mitten och på sidorna använde jag smyckewire för att trä pärlorna.

  Bandet och wiren sattes ihop med bandfästen. 

Jag upptäckte att detta armband passade bra ihop med läderarmbandet med nitar.

Sen gjorde jag två enkla pärlarmband på elastiskt tråd, med strassrondeller och ett snäckskalshjärta.

Och så bestämde jag att göra av med de här pärlramarna eftersom det ändå var så få kvar. Jag gjorde två par örhängen med kristallpärlor i ramarna och en strassrondell mellan ramarna.

  Helixslipade kristallpärlor i blågrön nyans

Blå facetterade kuber med diagonalt hål.

Två armband med matchande örhängen

Idag fick jag ett sug efter att göra ett armband. Sen blev det ett par örhängen till. Och sen ett annat armband med matchande örhängen ...

Först blev det det här armbandet i Kleopatrastil (?) I alla fall tycker jag att kombinationen guld och turkos känns egyptisk. Det började med att jag öppnade en låda med diverse undanlagda pärlor och där fanns en påse med de turkosa rispärlorna. Sen hittade jag guldpärlorna och dom hade ingen prislapp så då tyckte jag att det var detsamma att jag använde dom. Och så blev det lite blåa plastpärlor.

  Jag började med att sätta ihop en rektangel av två turkosa och två guldpärlor (jag använde elastisk tråd). Sen fyllde jag ut mellanrummet med tre blå pärlor på diagonalen. Ja, tanken var att dom turkosa skulle vara rätvinkliga mot dom guldfärgade, men det drog sig så att dom turkosa blev diagonala och dom blå blev rätvinkliga till guldet. Nå, det gick ju lika bra det. Efter den första rektangeln är det bara att fortsätta med tre pärlor enligt bilden och ta ihop till en ny rektangel.

 Knyt ihop den sista guldpärlan med den föregående turkosa i det nedre hörnet.

 Sätt på de tre pärlorna och knyt ihop i det övre hörnet. Fortsätt till armbandet är lagom långt. För att sätta ihop armbandet tog jag en guldpärla, trädde genom den första turkosa i andra änden, en ny guldpärla, knöt ihop hela armbandet och satte på de tre sista blå.

Typ så här ...

Kitschigt, eller? 

 Örhängena är en rektangeldel. Dom satte jag ihop med metalltråd.

Sen blev det lite pinneriarbete också. Det var för att jag hittade en påse med de små tibetsilverringarna. 

De facetterade fuchsiafärgade akrylpärlorna satte jag på öglepinnar. Det blev lite löpande bandsprincip då jag först gjorde alla pärllänkar och sen monterade ihop delarna.

Det var bara att öppna upp öglorna och sätta på ringarna. Här syns sista pärlan på örhängena - den satte jag förstås på en hattpinne eftersom den inte behövde nån ögla nertill.

Armbandet avslutades med ett litet toggle-lås (nr 14). 

 Nu blir jag väldigt frestad att skaffa mer pärlor av den här sorten, för dom gör sig mycket bra till örhängen. Men eftersom jag slutat med internetförsäljning så försöker jag behärska mej. Jag gjorde dock ett litet inköp förra veckan (första för i år), men det var inga pärlor utan lite annat ...

Knappörhängen

Oj, nu är det nästan en vecka sen jag hade nåt smyckepyssel här - det har blivit mest syprojekt på sistone - så här är nu ett litet smyckepyssel med begagnade knappar (åtminstone dom första). 

Det var många år sedan jag köpte de där två blusarna på Myrorna, den ena lila, den andra gul med färgmatchade knappar. Nu hittade jag ett par av de lila knapparna och det blev snabbt ett par örhängen som blir ett (sista) inlägg till Susannes återbruksutmaning.

Det var bara för knapparnas skull som jag köpte de där blusarna - dom kostade inte många kronor. Jag tror det var sex knappar på vardera blusen så jag har några kvar bara jag hittar dom - det har blivit lite oredigt i knappsamlingen, en del är i butiken och en del i syrummet beroende på om jag tänkta använda dom till smycken eller syprojekt.

Det är alltså sådana där knappar med hank på baksidan. Kruxet med dom är att få dom att hänga rakt och inte tippa över. Det löste jag med ett par bitar Colour Craft koppartråd. Den tjockare varianten är präktigt styv och passar utmärkt för detta ändamål. Jag böjde bitarna på mitten och stoppade ändarna genom hankarna och knorrade till ändarna. Dom där knorrarna är inte bara för att knapparna ska sitta kvar på tråden utan de funkar alltså som stöd så att knapparna håller sig upprätta - ett enkelt knep för att kunna använda den här typen av knapp till örhängen. Sen var det bara att sätta på örkrokarna.

Eftersom det gick så bra med dom där knapparna så tänkte jag att då gör jag några till med andra knappar, men dom gick inte lika bra.  

 Dom här hjärtformade plastknapparna tänkte jag kunde bli söta som örhängen.

Men dom hade öglan orienterad på fel ledd så det gick inte att bara trä tråden rakt igenom, utan det blev att krångla in den omlott från sidorna. Så ska man använda knappar som inte kan hänga hur som helst så är det ju en fördel om öglan är åt rätt håll.

Som på dom här silverhjärtana som jag hittade i syrummet ...

Dom hade öglan åt rätt håll, men då var problemet att det var så stort hål. Den tunna tråden fyllde ju inte alls ut hålet så hur jag än försökte blev det vingligt och knappen tippade en aning. Lösningen blev en tjockare aluminiumtråd, då blev det hyfsat stadigt i alla fall. Det är klart man kan plocka fram limpistolen och fixera fästena, men det tar ju flera minuter att värma upp den ...

Anskrämlig tröja blir bäddkofta

Bäddjackor eller bäddkoftor ser man inte i klädaffärer och kataloger nuförtiden. Varför inte? Det är ju ett alldeles utmärkt plagg! Lanserades 1830 och var populärt till 1950-talet läste jag på Wikipedia.
Eftersom jag de senaste tio åren ägnat mej åt att läsa i sängen (det gjorde jag inte tidigare) så undrar jag varför jag inte kommit på tidigare att göra mej en bäddkofta. Jag fryser ju om armarna och axlarna om jag bara har nattlinnet på mej, så nånting måste jag dra på mej. Nu i vinter har jag halvlegat i sängen med fleecejackan jag lufsat omkring med hela dagen och det är ingen bekväm sak att ha i sängen med dragkedjor och fickor och allmän knölighet. En fleececape som jag fått av en väninna har jag också, men den passar mer om man sitter i soffan och fryser - i sängen blir det lite för byltigt.
Så igår kväll när jag insåg att det var dags att tvätta fleecejackan så kom jag på att en bäddjacka/kofta ju var vad jag behövde. Och snabbt hittade jag en tämligen anskrämlig tröja som skulle bli ett lämpligt offer för detta ändamål.

När jag la den på bordet för fotning innan jag satte saxen i den så låg Ziggy där på resterna efter mina tidigare syprojekt. Antagligen talade jag om för honom att det skulle bli en bäddkofta för han tog det bokstavligt och la sig genast på tröjan innan jag ens hann ta fram kameran. Du missförstod, sa jag, det skulle bli en bäddkofta till mej - inte en bädd till dej. Trodde du ja, sa han och vägrade flytta på sig. Så jag fick gå och sätta mej och påbörja det här inlägget i väntan på att kattskrället vilat klart.

 Okej, katten har stigit upp. Så här ser tröjan ut - rena rama fångtröjan. Den är skräddad på diagonalen och det drar snett och är överhuvudtaget inte snyggt. Materialet är en rätt tunn trikå med luddig utsida, så kvalitetsmässigt känns tyget lagom nu när det börjar bli varmare (kring +9 idag). Tröjan är inte så stor men ärmarna ganska vida så även om jag har en nattskjorta med ärm så går bäddkoftan utanpå.

Jag klippte bort alla muddar (som var av bra kvalité och kan komma till nytta i nåt annat sammanhang). Sen klippte jag upp mitt fram (lite svårt att sikta med den där diagonalrandningen) och så rundade jag hörnen. Det blir som en boleromodell. Alla kanter veks in och fållades med trestegssicksack.

Istället för knytband gjorde jag en ögla av ett band och sydde på en knapp. Jag trodde knappen var svart men på den här bilden ser den onekligen blå ut, men det här plagget är ju inget jag ska visa mej i så vare sig passform eller andra detaljer är särskilt viktiga.

 Så inatt ska jag testa min bäddkofta när jag kryper i säng och läser om utomjordiska besökare. Vill dom komma och kidnappa mej blir dom säkert betänksamma när som ser koftan och väljer någon mer normal människa. Å andra sidan är jag ju släkt med dom ...
Ett bidrag till Susannes återbruksutmaning som närmar sig slutet.

T-tröja blir väska

Igår påbörjade jag min garderobsrensning, men jag kom inte så långt innan jag gav upp och det mesta blev ändå kvar. Jag tänkte jag skulle se om det fanns någon t-shirt som kunde piffas upp till något mer feminint, det var Kraja Marias fina polo till topp-omvandling som inspirerade. Visserligen hittade jag ett par tröjor som var lämpliga kandidater, men jag orkade inte tänka ut vad jag skulle göra av dom.
Då hittade jag en annan t-tröja och fick en annan idé! Ett bidrag till sista veckan på Susannes återbruksutmaning.

  Det var den här blåa tröjan från Skelleftefestivalen anno 1997! (köpt på Kupan för en tia och aldrig använd) Och jag kom på att jag skulle göra en väska av den, för den idén har jag sett förut så jag behövde inte tänka ut nåt nytt (man behöver inte alltid vara nyskapande).

Jag klippte väska rundad nertill och upptill klippte jag förstås bort halsmudden axelsömmen, och så ringade jag ur i sidorna så det blev som en linneform, fast med korta axelband. Ärmarna räckte till att skarva så det blev ganska långa handtag - så man kan hänga väskan på axeln tänkte jag. Tröjan var ganska stor så det blev en bra bit kvar nertill med fållen, och den biten använde jag till att göra en infodring på väskans övre del.

Jag vändsydde handtagen (med overlocken så sömmen är elastisk) och satte ihop dom med "axlarna" så att det blev ett handtag på vardera sidan.

Här har jag nålat fast infodringen med handtagen emellan. Sen är det bara att sy hela infodringen i ett svep och när man viker bak den så kommer handtagen fram.

 Innan jag sydde fast infodringen hade jag förstås sytt ihop själva väskan. Jag sydde aviga mot aviga så sömsmånen låg på utsidan. Jag ville göra en stadigare söm och hade tänkt lägga med en remsa av ett vävt tyg i sömmen så den inte skulle töja på sig och gå sönder vid belastning, så ursprungligen skulle sömsmånen vara på insidan. Men så hittade jag det här röda stickade kantbandet och tyckte det skulle bli perfekt, för det är ju en del rött i trycket på tyget också. Det här bandet har ett veck på mitten så det var relativt lätt att sy på det.

  Nertill på väskan har jag sytt ett par "figursömmar" för att den skulle bli mindre bred nertill samtidigt som den behåller volymen.

Gympapåse?

 Här är skarven med handtagen. För att hålla nere infodingen sydde jag en stickning runtom och så fäste jag lite nertill i sidorna.

 När jag skulle sy på det röda bandet upptäckte jag att det var något på baksidan också. Jag hade aldrig vänt på tröjan och sett att där var namnen på alla artister på festivalen årtalet 1997!  

(på väg till gymmet , hmmmf ...)

Den rymmer en hel del då den är både stor och töjbar. Kanske inte så lämplig till tunga matvaror, men för mjuka saker som extrakläder eller en utflykt till badstranden med badlakan och sånt - ifall man ägnar sig åt sådana sommaraktiviteter (vilket ju inte jag gör). Det är ju heller inte sommar än, men våren slog till nu i helgen och idag är det minst 7 plusgrader, strålande solsken och blåsigt i Boliden.

Nyttigare skräpmat!

Det har ju varit en del köttskandaler på sistone, först det där med hästköttet och så hamburgare med ehecbakterier. Så jag är glad att jag börjat äta allt mer vegetariskt! Jag har ju särskilt fått smak för indisk vegetarisk mat.
Även om jag inte är vegetarian (än) brukar jag inte göra/köpa hamburgare, och pommes frites blir det inte så ofta heller, men nu hittade jag både pommes och hamburgerbröd i frysen. Det härstammar från förra gången jag gjorde dessa vegetariska hamburgare som är supergoda! Så nu var det dags att göra dom igen kände jag.

Receptet finns hos Matklubben - "Hamburgare som luras". Huvudingrediensen är gröna linser. Man måste vara medlem för att kunna läsa receptet, men det finns ju mycket gott att hitta där så det kan vara värt att registrera sig. Jag begår väl ett upphovsrättsbrott om jag publicerar receptet här, men vill du absolut inte registrera dej på Matklubben och ändå vill ha receptet så kan du mejla mej så skickar jag det.

(Jag gjorde rätt stora burgare denna gång och det blev 9 stycken.)

Det är ganska många ingredienser men förutom linser och lök så är det mest såna kryddor som man i regel ändå har hemma. Har du inte lagerblad så köp, för jag tror dom kan vara viktiga, särskilt om du har tänkt lura familjen för det luktar kött när man kokar linserna med lagerbladen!
Har du familjemedlemmar som knorrar om du använder ordet vegetarisk om en maträtt, så kan du gott lura dom med dessa burgare - dom kommer inte att fatta vad det är om du inte säger nåt! Ha! Dom kommer att tycka att det är dom godaste hamburgare dom ätit - när dom erkänt det, kan du avslöja sanningen!!
Originalreceptet är lakto (mjölk)-ovo (ägg)-vegetariskt, men jag tycker inte det ska vara ägg i vegetariskt - även om man inte äter döda djur så är ägg lite på gränsen. Jag äter visserligen ägg i andra sammanhang, men ska jag äta vegetariskt så blir det lakto-vegetariskt. Jag skulle nog inte kunna bli vegan för jag är väldigt för mjölk. Det finns ju alternativ för dom som inte tål mjölk (eller är veganer) och jag provade havremjölk (oatly) en gång men det föll mej inte i smaken.
Jag funderade på vad äggen i receptet kunde ha för funktion - var det för att hålla ihop smeten eller var det för vätskan? Jag kom på att det var som vätska, för det är en hel del mjöl så utan äggen blev det för torrt, och jag ersatte då äggen med en skvätt mjölk. Istället för ströbröd använde jag också grahamsmjöl och jag tog mindre av både det och vetemjölet - exakta mängder är inte jätteviktigt, huvudsaken man får en lagom lös smet. Vitlök är en smaksak och jag gillar inte det, så den hoppade jag också över, men övriga kryddor inklusive tomatpuré och soja hade jag hemma. När man mixat smeten kan man smaka av och se om det behövs mer av nåt innan man steker burgarna.

Med dessa vegetariska hamburgare, fiberhamburgerbröd, lite sallad och tomater och inte så värst feta pommes (4% fett), dressing av lätt creme fraiche och bostongurka, så blir det en hyfsat nyttig måltid ändå. Fast jag blev onödigt proppmätt! Nästa gång skippar jag antingen brödet eller fritsen så blir det mer lagom.

För den som vill äta mer vegetarisk/vegansk mat och får goda recept så kan jag rekommendera Vegannasols blogg. Jag hittade den när jag sökte recept på indisk vegetarisk mat. Hon har bilder som får det att vattnas i munnen - kolla masala dosa och mango chutney-inlägget till exempel - och det är inga krångliga recept! Jag måste kolla om dom har rismjöl här på ICA och sen ska jag absolut göra egen mango chutney!