När Stella i våras fick göra det där besöket hos veterinären som fråntog henne alla möjligheter att bli mamma (möjligen kan hon adoptera), så fick hon också veta att hon borde banta - hon vägde 5 kilo och borde väga 4. Jag visste ju att hon var i mulligaste laget och oroade mej faktiskt för att det kunde innebära problem med operationen, men det gick ju i alla fall bra.
Men banta behövde hon. I vanliga fall har hon brukat bli smalare när det blir sommar och hon varit ute och rört på sej mer, även om det bara varit i inhägnaden. Jag hoppades att hon skulle bli smalare även i sommar, fast jag vet att kastrerade katter tenderar att gå upp i vikt. Men uppenbarligen opererade dom bort hela hennes ämnesomsättning, för fastän jag införde lågkalorimat och hon fick börja springa fritt ute, så blev hon bara rundare. Ja, nästan lika rund som djuren i den här videon ...
För att komma igång med bantningen fick hon smakprover av dietmat med sej hem från veterinären.
Sån där mat som bara finns att få tag i hos veterinären förmodar jag ...
... och garanterat svindyr.
Under tiden blev Ziggy magrare.
Jag hade fått veta att Stella lider av en tandsjukdom (FORL) som ofta drabbar katter. Den innebär att tänderna vittrar sönder (hon har tappat två hörntänder) och tandköttet kan växa över de trasiga tänderna och det blir ont. Dock har inte Stella visat några som helst tecken på att få ont av att äta (tyvärr får jag väl nästan säga, för annars kanske det hade minskat aptiten).
Med största sannolikhet är det också vad Ziggy drabbats av, för han får tandvärk ibland. Då och då har han de senaste åren rusat ifrån matskålen som om han blivit stucken av ett bi. Det händer inte jätteofta men i somras hände det två gånger efter varann och han blev mycket misstänksam mot matskålen och vågade knappt gå i närheten av den efter detta. Detta hände vid den tiden då det till slut också blev varmt denna sommar och även det bidrog väl till att han tappade aptiten. Och han blev då så erbarmligt mager att jag blev riktigt orolig.
(En dag när han kom in var han så utmattad att han inte ens orkade gå fram till matskålen, så jag ställde den framför honom där han låg.)
Dom har bara fått torrfoder de senaste 7-8 åren, eftersom dom gånger jag provat ge dom blötmat, så har dom bara ätit såsen eller gelén och lämnat själva matbitarna så det är rent slöseri att köpa sånt. Men när nu Ziggy fick tandvärk och inte ville tugga dom hårda torrkulorna så var jag tvungen prova hitta ett alternativ till honom. Jag köpte några sorter av blötmat och det visade sej att han gillade Mjau - det var så gott så han återfick både aptiten och hullet.
Jag köper nu också Mjau torrfoder, för kastrerade innekatter till Stella och den vanliga sorten till Ziggy. Det är små bitar och dom verkar mjukare än andra sorter som dom fått, så Ziggy har hittils inte haft några problem med tandvärk. Ibland blandar jag torr- och blötmat.
(Alla matskålar är tomma - Jag svälter ihjäl här!)
Stella har som sagt inga som helst problem med att tugga i sej vad som helst trots tandsjukdom. Nu står det inga fyllda skålar framme som förut, utan jag häller upp bara när dom ska äta. Och så får jag stå vakt för om Ziggy lämnar något så är Stella genast där och hugger in. Det verkar som om dom har gjort upp om att han ska lämna mat till henne och många gånger har jag fått rycka undan skålen framför nosen på henne. Men hon har blivit lite slugare nu och avvaktar ibland i förhoppningen att jag ska gå när Ziggy går, och missa att han lämnat mat till henne - hon sitter kvar vid sin matskål och sneglar på mej.
Ibland strör jag ut maten över golvet eller slänger bitarna en och en åt olika håll så hon ska måsta röra på sej för varje smula.
Ja, det är inte lätt att ha två katter som ska gå på olika dieter. Och nu börjar det bli vinter så Stella är inte ute lika mycket ,så jag vet inte hur jag ska lyckas förhindra att hon faktiskt blir en sån där studsboll ...
Det var väl förra året som dom där gummisnoddarna hade sin storhetstid, men nog kan man fortsätta att roa sej med dom även i år.
Nån dag i våras då jag satt här och oroade mej för att det skulle bli problem för att jag tog av Stella tratten, så distraherade jag mej med att göra ett par Rainbow loom-armband. Jag hittade en video med en enkel modell, och gjorde två armband. Videon finns här.
Jag gjorde ett armband enligt videon och en vidareutvecklad variant med silverkulor.
Armbanden består av såna här knoppar som man sen tråcklar ihop.
Man behöver bara en virkkrok (ingen loom) men jag plockade fram en extra virkkrok att sätta knopparna på medan jag tillverkade dom. På det viset slapp jag knyta upp det svarta bandet när jag skulle sätta ihop knopparna. Man kan ju också sätta ihop dom vartefter man gör dom.
Första armbandet som jag gjorde enligt originalmodellen.
Sen gjorde jag knoppar med en silverkula på. Kulan träs på snodden som håller ihop knoppen (den svarta på det andra armbandet). För att få kulan på snodden trädde jag en sån där påsförslutare som består av en smal plastklädd ståltråd genom snodden och så båda ändarna genom kulan. Sen var det bara att dra snodden genom kulan. De sattes ihop på samma vis som det första armbandet. Det var dock lite knepigare eftersom kulan gjorde snodden kortare, men dom är ju som tur är rejält töjbara dom där gummisnoddarna.
Färgerna påminner om norrsken, så detta får heta Aurora-armbandet efter det ovanliga norrskenet häromkvällen som kunde ses i hela Sverige, ni missade väl inte det, ni söderöver?
Jag gjorde också ett vanligt armband av den enklaste modellen men med dubbla snoddar (en blå, en gul), men utvecklade det lite.
Det börjar alltså med en simpel fishtail och sen drog jag dubbla orangea snoddar sidledes genom länkarna.
Så här ...
Det blev ett tjockt armband
Har man bara några snoddar kvar, så kan man göra ett par örhängen tillsammans med några silverkulor.
Oavsett om det inte är årets grej detta, så finns det ju entusiaster och kollar man på youtube så dyker det ändå upp nya videor varje dag. Det är i alla fall en rätt billig och lättsam hobby att förströ sej med när man behöver stressa ner. Eller när man är på resa - gör man bara enkla armband tar ju utrustningen ingen plats och kan knåpas med på både bussar och flyg, eller för ungarna i baksätet under långa bilresor.
På Rainbow Loom Sveriges facebook hittade jag länken till en video som visar hur man gör en gullig Bichon frisé. Det finns en massa andra hundraser också.
Verkar inte alltför svår att göra (men kräver en komplett loom), ungefär som den där apan jag gjorde en gång ...
Fast jag borde väl göra ett par katter, enligt den här videon där två hoptejpade gafflar används som loom ...
Okej, nu kanske jag inte behöver göra några fler burkar och lådor, åtminstone på ett tag. Fast det är ju så pass roligt att göra dom så det är risk för återfall. Men jag tänker i alla fall försöka ägna mej en stund åt att rensa i röran i främst syrummet, och förhoppningsvis då få nytta av dessa förvaringslådor.
Nio juicekartongburkar och sex glasslådor. Vore ju trevligt om jag kunde hålla så här prydlig ordning på lådorna, men det är ju liten risk. Åtminstone får jag dela upp dom i två staplar. Helst borde jag bygga en specialanpassad hylla att ställa dom på, med max två lådor på höjden på varje hylla. Får börja skissa på det ...
Tre nya glasslådor. Den beigea passar ihop med den bruna och röda i förra omgången, det är samma tapetkollektion. Jag har rätt mycket tapetprover av den sorten i olika färger och jag tycker lådorna blir riktigt eleganta med enfärgad tapet.
Till dom två i grått, svart och silver så nyttjade jag lite tapetrester som fanns kvar efter lapptäckstapeteringen i köket för åtta år sedan. På den här blev det fyra olika tapeter.
Den där gråa småmönstrade tapeten var extremt samarbetsovillig, nästan omöjlig att vika runt kanter. Den på locket var betydligt lydigare.
Två juicekartongburkar i svart och silver.
Den här är målad med blank svart färg och dekorerad med aluminiumtejp.
Zebramönstrad och en bredrandig tapet i svart och silver.
Nu är det mörkt på kvällarna, så reflexer behövs om man går ut - helst reflexväst. Ett par spöklika reflexörhängen kanske inte hjälper så mycket, men man kan ju göra ett par större reflexspöken att hänga på jackan eller väskan.
Buuu!
Som vanligt är det hopplöst att fota nåt som blänker - med blixt blir de alldeles vita och utan blixt blir dom bara tråkgrå.
För att göra dessa örhängen (eller reflexer) behövs reflexprisma, limpistol, små rullögon (eller svarta pärlor), ett par splitringar eller bindringar och örkrokar eller nåt annat att hänga upp spökena i.
Reflexprisma av plast som är lätt att klippa i olika former. Jag klippte ut ett par spökfigurer, gjorde hål upptill och satte dit splitringar. Sen täckte jag dom med smältlim och tryckte dit ögonen innan limmet stelnade.
5576b6013f7d0.jpg)
