14 feb. 2016

Ostparatha

Jag bara måste tipsa om detta "bröd" för det är så supergott! Ett mycket smarrigt alternativ till en vanlig ostmacka till en soppa då osten alltså är inbakad i själva brödet. Och så himla enkelt så det behövs egentligen inget recept, men här är det ändå.
Paratha är ett indiskt bröd som kan göras med en massa olika fyllningar. Det "rätta" sättet att göra det på är att göra en deg, göra en fyllning, kavla ut lagom stora rundlar av degen, lägga på en rejäl klick fyllning, dra ihop kanterna till ett paket, och så kavla ut igen.

Men jag har kommit på att det är mycket enklare att blanda in fyllningen direkt i degen! Det går snabbare och så riskerar man inte att paketet rämnar och fyllningen trillar ut när man kavlar eller gräddar brödet. Det kanske är fusk, men varför göra saker krångligare än det behövs ...
Receptet gäller för en paratha, för dom är godast sprillans nygräddade och jag äter bara en - dom är ganska mättande. Men det är bara att gångra på för det antal du vill göra. 

Så här gör jag denna ostparatha. 
  • 2,5-3 msk mjöl (gärna fullkorn)
  • 3 msk riven ost (bra att ha en bunke färdigrivna ostrester i frysen)
  • (eventuellt annat som finhackad paprika, purjolök, spenat, olika kryddor eller vad du vill)
  • ½ tsk bakpulver
  • en nypa salt (men tänk på att osten är salt så det kanske inte ens behövs)
  • lite vatten så man får ihop degen

Blanda och knåda ihop allt till en deg som sen får vila övertäckt 20-30 minuter (medan du gör soppan).
Om du gjort till mer än en så delar du degen i det antal bröd du vill ha. Kavla ut (eller tryck ut med handen) till 3-4mm tjocklek.
Grädda i stekpanna med lite olja (tillräckligt för att hela brödet ska oljas in, pensla gärna). Vänd och grädda båda sidor tills dom fått lite färg och blivit lätt knapriga.
Blir som sagt suveränt gott till en soppa. Just den här soppan består för övrigt av potatis, lök, stora vita bönor, Dolmio pastasås Bolognese extra kryddig (beställt från Matsmart) och en skvätt kokosmjölk. Om du inte har upptäckt det redan så går pastasås utmärkt att göra soppa på.

På min pinterest-board Bread, paratha, poori, dosa etc. har jag en del andra paratharecept att inspireras av. Och ännu fler hittar du om du söker på hela pinterest. Jag såg just några som jag måste repinna ...

12 feb. 2016

Återvinning av lådor

När man gör arkeologiska utgrävningar i sitt eget bråte, så behövs ju lådor, askar och burkar för att sortera, arkivera och förvara fynden (det som inte åker i soporna direkt). Jag har ju förstås gjort en hel del lådor och burkar förut, men man kan aldrig få för mycket av förvarningsmöjligheter.
En ny glasslådemodell
Den här modellen är jag riktigt nöjd med. En glasstrutlåda tapetserad med en ljuslila tapet som jag hittat nån gång på Myrorna eller Kupan.
  Låsanordningarna är gjorda av den silvriga insidan på juicekartonger.
Och nitarna är såna här klämmor/clips (vad dom nu heter).
Mycket snabbt och enkelt att fixa. Det enda som behövde fixas med själva lådan är kortsidorna, där jag gjort kanter som stöd för locket. Framkanten finns redan.
Det är en sån här glasstrutlåda. Väldigt goda glassar för övrigt. 
En skokartong med buckligt lock och några yoghurtförpackningar tapetserades med rester från tapetseringen av farstun. Två yoghurtförpackningar blev öppna burkar och den tredje blev med lock av samma modell som alla juicekartongburkar jag gjort.
Förresten råkade det bli en till sån för några veckor sen. Tapetserad med en tapetbård plus matchande enfärgad tapet, från tapetprovssamlingen jag har.
En större låda tapetserades med ett par andra tapetprover - en mönstrad tapet på locket och matchande enfärgad på själva lådan. 

Nu återstår att komma på vad som ska förvaras i varje låda och var varje låda ska förvaras...

Stella tyckte att jag ignorerade henne för mycket och krävde uppmärksamhet genom att fläka ut sej så här. Och vem kan motstå att klappa den fluffiga mulliga mjuka magen ...

10 feb. 2016

Rensa i röran-hittegods - spiralörhängen

Förra veckans arkeologiska utgrävning gav ett hänge. Nu har jag hittat ett par örhängen som säkert har 20-30 år på nacken.
En massa små glaspärlor i vårgröna nyanser trädda på tunn ståltråd. Gissar att det var en blyertspenna som spiralerna formades runt. Dom satt på ett par stickare som svartnat och inte såg så trevliga ut, så jag bytte dom till vanliga örkrokar nu.
Ståltråden är ju flexibel så det går att variera längden på spiralerna.

4 feb. 2016

Hänge av lera, folie och akrylfärg

På tal om vatten, så är jag född i fiskarnas tecken. Tyvärr har jag ändå inte lärt mej simma. Jag gick i simskola som barn - i Kåge hamns iskalla vatten som inte direkt lockade till simturer så det blev nog mest torrsim på stranden.

Men fisk är jag alltså - zoodiakens sista och mest komplexa och vimsiga tecken. Ordningssinne är inte kännetecknande för fisken, så därför har jag redan påbörjat mitt rensa i röran-projekt inför att eventuellt kunna flytta till en lägenhet om sisiådär tre år. Man hittar ibland saker från svunna dagar när man gräver på djupet - ja, det är lite som en arkeologisk utgrävning. Och nu hittade jag ett litet hänge som jag gjorde nån gång för 30-40 år sedan. Det är gjort av självtorkande lera, en bit aluminiumfolie och lite akrylfärg.
 Man skulle kunna göra nåt liknande med en bit kraftig kartong istället för lera. Jag gjorde i alla fall en tunn platta av leran. När den torkat limmade jag på en bit folie och ritade motivet med en blyertspenna, eller kanske en tandpetare, på folien som lätt formar sej. Använd inte kulspetspenna för den kan ge synliga bläcklinjer och det ska bara bli en struktur i folien. Sen är det bara att måla det som inte ska vara silverfärgat. När jag fotade upptäckte jag att fiskarna har röda ögon - dom är så små så jag såg inte det med blotta ögat.
 Hänget är ca 35x23 mm stort.
Hålen är för små för en kedja, men det satt en silverfärgad tråd där som jag kunde hänga kedjan i på baksidan.

1 feb. 2016

Sovrumstakets inre anatomi

Mycket intressant tyckte byggarn - inte vad han förväntat sig. Han skulle velat ha ett snack med tidigare snickare och fråga hur dom tänkt ... Det nyreparerade röret ser ju snyggt ut i alla fall.

Det var ganska blött det han rev ner. Och i det här fallet funkar det inte med avfuktare, så det får självtorka och det tar minst två månader ...


29 jan. 2016

Inte mycket kul nu

Sist jag gjorde ett inlägg (örhängesrepriser) så nämnde jag att jag skulle prata med doktor för att få svar på lungbiopsierna och få en diagnos. Detta samtal har ännu inte ägt rum! Jag skrev förra veckan och påminde om min existens men det gav ju inget. Jag skulle ha kontaktat Umeå i veckan igen, men jag har haft lite andra mer akuta bekymmer.

Vi hade ju riktigt svinkallt för ett tag sedan - ner till 33,4 minusgrader. Det var inte bra ...

Söndagmorgon för snart två veckor sedan. Jag vaknade vid halvsju av att det lät som om någon hällde ut en hink vatten ovanför mitt huvud. Sen blev det ett stilla droppande som så småningom upphörde.
Jag sprang upp på vindan (i nattlinne, kofta och tofflor). Kollade lådan där vattenledningarna till elementet och tvättstället är inpackade. Inget syntes och lådan går inte att öppna. Elementet var kallt och inget vatten syntes nånstans.

Jag ringde rörmokaren som jag hade numret till men han svarade inte (har väl inte söndagsjour). Ringde Länsförsäkringars jour och hon säger att jag ska avvakta till måndag (det droppar ju inte längre). Jag försöker få tag i nån rörmokare ändå fast det är ju hopplöst. Bryter upp delar av lådan (ungefär ovanför mitt sovrum) med våld (med hammare, sticksåg och handkraft) för att försöka hitta läckan. Gräver mej ner genom stickig glasfiberull (eller vad det är) ner till sågspånet i botten, men hittar ingen fukt.

Okej, då avvaktar jag. Det är fortfarande riktigt kallt och vattnet har väl fryst för det hörs inget mer så jag avvaktar. Tills det börjar droppa igen på fredagmorgon (en vecka sen). Då ringer jag rörmokaren som kommer förbi men han hittar ju heller inget och är sedan upptagen med annat. Det droppar lätt hela helgen.

På måndag ringer jag rörmokaren igen, men då är han sjuk. Jag får ett annat nummer att ringa och en rörmokare dyker upp efter några timmar.

Det är då vi går upp och kollar som jag hittar detta! Aaaaarrgghh!!
 Hur har detta gått till? Det var inget vatten i tvättstället när jag var upp första gången. Nu är det översvämmat och fruset. Istappar nästan ända till golvet, och golvet är täckt av is. Jag hugger bort istapparna och försöker skrapa upp isen på golvet, men det är inte lätt att få loss ur heltäckningsmattan. Rörmokaren försöker få igång cirkulation i elementet som fått isproppar i rören. Jag hämtar ett el-element för att värma upp.

Rörmokaren går ner i pannrummet (tror jag). Jag är på övervåningen och hör då hur det börjar plaska i sovrummet. Plötsligt har taket spruckit och det rinner vatten. Jag springer upp på vindan och hämtar hinken som jag lämnat där. Det blir bara några deciliter vatten innan det slutar rinna. Det hamnade lyckligtvis inte i sängen utan på mattan.

Jag tror att det är isen på golvet som töat när vi värmt upp rummet och att det inte ska bli så mycket mer då. Rörmokaren kapar vattenledningarna till tvättstället. Jag lägger en trasmatta på golvet för att suga upp mesta möjliga vatten (den blir riktigt genomblöt).

När han har åkt ringer jag Länsförsäkringar och anmäler vattenskadan.

Sen är jag lite osäker på när och i vilken ordning saker hände. Försäkringskillen och en byggare var här för att se på skadorna. Elementet hade blivit varmt och för att det inte skulle kallna igen så försökte jag få upp trycket i pannan. Då blir det skyfall i sovrummet! Och jag förstår att det är som jag misstänkt hela tiden, att det är ledningen till elementet som pajat, trots att ingen funnit mer än en gnutta fukt i lådan (försäkringskillen hade en fuktmätare).

Byggaren kommer tillbaks och lyckas hitta läckan i alla fall. En ny rörmokare kommer på onsdag och lagar läckan. Det har slutat droppa nu men mitt sovrumstak ser ut så här.
Jag trodde byggaren skulle komma igår eller idag för att bygga in rören igen och kanske riva taket så det kan börja torka upp. Men han ringde just och ska komma på måndagmorgon. Det har blivit tidiga mornar i veckan och jag har varit helt utmattad, så jag ser fram emot att det blir helg och jag kan sova ut ordentligt. Det är i gästrummet jag sover numera, vilket egentligen inte är så dumt för där är en bredare säng så det blir inte samma trängsel då vi är tre i sängen.

Och på tal om mina sambosar, så har Stella fått en släng av vårkänslor - fast hon är kastrerad. Dom måste ha lämnat kvar några hormoner som vaknat till liv nu. Det är bara lite då och då hon går här och vrålar och så bär hon omkring på sina bäbisar - råttorna och den rosa kattungen.

Jag märkte först att den bruna råttan som legat i hallen nere hamnade uppe, och den vita som var där uppe hamnade i köket nere. Sen bar hon ner kattungen också. Och så har hon burit dom lite upp och ner.
 Råttorna har hon nu lagt under köksbordet (där hon brukar ligga och övervaka så att jag aldrig ska kunna ge Ziggy mat i smyg).
Kattungen har hon slängt ur boet. Den är större än råttorna - som en tremånaders unge, så hon tycker väl att den ska klara sej själv nu.
En gammal utblommad höstglöd/våreld (vet inte vilken det är) fick också vårkänslor och började blomma för några veckor sedan, mitt i värsta vinter. Jag kallar den vintersol. Denna blomma ses som en slit och släng-växt, men så länge det finns nåt liv i den så tar jag sticklingar och planterar om dom. Det är en växt som passar mej då den klarar sej på sporadiska vattningar (kräver inga skyfall genom taket). Att nån skulle börja blomma igen hade jag inte räknat med, men faktiskt blommade en annan av dessa återvunna krukväxter i början på vintern.


10 jan. 2016

Örhängesrepriser

För en månad sedan gjorde jag ett inlägg med halsbandsrepriser, och här kommer en örhängesrepris. Sen kommer armbandsreprisen. Det blir ju sällan något nytt, men jag vill inte lägga ner bloggen totalt - förhoppningen är ju att jag ska komma igång igen, men under tiden får det alltså bli lite repriser.

Jag har hamnat i nån sorts vänta på diagnos-paralys. Även om jag vet (troligtvis) vad diagnosen blir, så vill jag få det klarlagt och så få veta huruvida det blir fråga om nån behandling eller vad som händer härnäst. Jag är dålig på att vänta, blir bara rastlös och då blir det inget gjort. Det enda jag har gjort senaste månaderna är att söka all information som står att finna på nätet gällande sarkoidos i allmänhet och neurosarkoidos i synnerhet. Informationen är sparsam så jag har fått gräva djupt. Jag var ju skeptisk från början till diagnosen neurosarkoidos, men nu har jag kommit fram till att det är en rimlig misstanke. 
Nu ska jag väl i all fall bara behöva vänta ett par dagar till. På onsdag ska jag ha en telefondejt med doktorn som gjorde lungbiopsin och få veta resultatet av denna. Förhoppningsvis har han också hört talas om att sarkoidos kan sitta i njuren så urologen nöjer sej med den förklaringen. Jag har nämligen haft ett samtal med urologen och han hade aldrig stött på det (fast han jobbat för länge med njurar enligt egen utsago). Han skulle i alla fall läsa på, och gick med på att avvakta till en ny röntgen i maj - övriga alternativ var biopsi eller att ta bort njuren (!), vilket var lite väl drastiskt tyckte jag. Alla blodprover visar ju att jag är hur frisk som helst, faktiskt! Om det inte var för röntgenbilderna och en del påtagliga symtom, så skulle jag kunna tro att jag var inbillningssjuk. Men när jag väl fått en diagnos så ska jag försöka med att bli inbillningsfrisk och få igång skaparlustan igen.

Här är nu ett urval av de örhängen jag gjort genom åren. Diverse olika stilar och tekniker som förhoppningsvis kan inspirera. I originalinläggen finns närmare beskrivning på örhängena.

















Ännu en färgglad målning

Ännu en målning med cirklar och prickar. Och så en katt ... Den är 40 x 50 cm. Jag funderar på om jag ska hänga ett rött hjärta på kat...