Kinainspirerat

På fredagkvällen följde jag sonens färd till österlandet via flightradar24.com. Rätt kul faktiskt att kunna se exakt var planet befinner sig i realtid. Lite hjärtsnörp blev det förstås då planet helt plötsligt försvann från radarn strax efter att ha passerat St: Petersburg. Nåja, det dök upp igen, fast försvann ett par gånger till - när det försvann över Sibirien på väg mot Mongoliet vid midnatt, så gick jag och la mej, ganska säker på att det ändå var i luften.
Nästa morgon fick jag ett sms som meddelade att dom checkat in på hotellet i Beijing och var på väg ut för att försöka ta sig till zoo för att klappa pandor. Idag fick jag ett mejl. Dom hade sett ett par pandor och en tider och ett lejon, men mest en massa människor (!) Antagligen går även kineserna på zoo på helgerna.
Idag hade dom haft ett späckat schema med besök på Himmelska fridens torg, den förbjudna staden, nåt sommarpalats, en pärlfabrik, en båttur på floden, avsmakning av kinesiska teer och pekinganka. Tim var rätt slut i skallen av alla intryck. I morgon ska dom besöka kinesiska muren. Och på tisdag bär det av till Nordkorea ...
Inspirerad av denna sonens resa har jag nu gjort några smycken.

 Tre par örhängen och ett halsband/armband.

 Först tänkte jag göra ett par örhängen av de större bronsmynten, men så hittade jag dom här mindre mynten i form av hängen. På dom satte jag tre röda pärlor på hattpinnar.

 Sen såg jag en bild av ett halsband som bestod av ett tvinnat rött snöre och en stor pärla. Jag tvinnade silkesnöre och satte på tre pärlemorvita pandorapärlor.

 En knut på vardera sidan om pärlorna så dom håller sig på plats.

 Det behövs inget lås med en sån här tvinnad snodd - den ena änden har ju automatiskt en ögla och i den andra änden gör man en rejäl knut.

 Så ser halsbandet ut.

Och det var precis lagom långt för tre varv som armband.
Jaha, då hade jag använt bronsmynt, silkesnöre och pärlor. Vad mer förknippar man med Kina? Jade och mingporslin!

 Så då blev det ett par örhängen av gröna jadepärlor och guldtråd.

Och ett par med blåvita porslinspärlor, med två olika pärlhattar och en liten vit pärla överst.
Men vad förknippar man Nordkorea med? Kanske inget som känns inspirerande ...

Här är förresten en skärmdump från fredagkväll. Rätt många plan på väg österut över Ryssland, men det är det utmärkta CCA912 som Tim satt på. På 10.000 meters höjd!

Här en bild från österlandet idag. Nordkoreanerna är miljömedvetna - inga flyg i luften alls! Desto fler över Sydkorea. Beijing finns under klungan uppe till vänster. Det är bara ca 80 mil mellan Beijing och Pyongyang, ungefär som mellan Skellefteå och Stockholm.

Bandarmbandsvariant

Problemet med att välja vilket band som skulle vara i mitten och vilket som skulle hamna på kanten löste jag genom att byta färg efter varje dubbelknut. Så här blev den varianten.

 Jag använde dom resterande 10mm-banden (förutom ett gult och ett svart som jag sparar ifall nån SAIK:are vill göra ett eget armband).

 Dom är knutna på remsor från saftflaskan och i övrigt gjorda som dom andra banden med bandfästen och klolås.

 Vinrött och lila.

 Grönt och blekgult, samt ljusrosa och brunt.

Här är alla ripsbandsarmband, so far. 

Band på löpande band

Nu har jag gjort paus i småknutknytandet med moulinégarn (jag har ett par pågående projekt men dom får vänta ett tag), och istället tagit till mig an en bunt ripsband för lite enkelt makraméknytande - stora knutar som inte anstränger ögonen så mycket.

 Det är enfärgade ripsband i ett antal olika färger (jag har fler kvar) och två bredder 6 och 10mm.

 Jag började knyta med de smalare banden på ett sånt där plastband som en del paket är buntade med. Jag har förut gjort några armband (här och här) med de breda mörkgråa banden, men det här bandet är en smal vit variant. Ripsbanden har jag bara i 1 yard-längder (ca 91 cm) och med två sådana blir det precis lagom till ett armband. Jag gjorde de fyra smala armbanden efter varann på plastbandet och klippte sen isär dom.

 Till dom två armbanden av 10mm-banden ville jag ha en lite bredare stomme. Stommen bör ju vara ganska stabil så den håller att knyta på utan att den drar ihop sig, så någon kraftigare plast passar bra. Och jag råkade ha en tom saftflaska tillhands, så av den klippte jag några band. Det som är bra med att klippa från en flaska är ju också att den har den runda formen som passar till ett armband. Å andra sidan - om man har ett plant band att knyta på, så kan man göra ett armband med två sidor om man har svårt att bestämma vilken färg som ska vara i mitten och vilken som ska bli kantknutar. Här valde jag det lila bandet för mitten, men på baksidan är det ju tvärtom. På några band rev jag upp och knöt jag om efter ett tag, när jag tyckte att baksidan blev snyggare.

 När allt var färdigknutet limmade jag bandändarna och så avslutade jag med såna där väldigt praktiska bandfästen.

Sen satte jag på ett klolås och en förlängningskedja. Armbanden är lagom långa till mej utan kedjan, men den är praktisk att hålla fast armbandet med när man ska sätta ihop låset.

 Naturligtvis gjorde jag ett svart-gult AIK-armband för nu blev ju Skellefteå AIK svenska mästare i ishockey igen! Tyvärr hade jag bara en bit av vardera färgen så det blir ingen massproduktion av dessa armband. Men till nästa hockeysäsong får jag nog bunkra upp med svarta och gula band.
När Tim och jag åkte till Burträsk igår såg vi en hel del påskris utmed vägen, pyntade med svarta och gula fjädrar ...

 Dom bredare har jag bara gjort två av hittills men det finns ju mer plastflaska kvar och fler band också.

Hela bunten. Det blir nog en bunt till, för dom är ju, som sagt, inte så jobbiga för ögonen och det har varit mycket sagogrynssoppa i mina ögon de senaste veckorna så det här är ett lämpligt pyssel.

Stella har haft vårkänslor i ett par veckor nu. En dag var hon väldigt mycket i vägen på köksbordet och orsakade att jag välte ut ett vattenglas. När jag torkat upp vattnet låg hon och åmade sej på mattan och jag kastade den våta handduken över henne. 

Och Ziggy har faktiskt stannat hemma denna påsk. Inte som förra året då han uppenbarligen for till Blåkulla utan mej (med nån annan häxa, den otrogna katten?). Det var några oroliga åtta dagar för matte.

Tim var ju här i helgen men på fredag åker han och en kompis iväg på en liten tripp till Kina och Nordkorea!! Han är ju myndig sen länge så jag kunde inte förbjuda honom. Från Kina går det väl åtminstone att skicka lite livstecken via mobilen, men i Nordkorea kommer han att vara isolerad från omvärlden (kanske går det att skicka vykort därifrån?). Hoppas i alla fall att han kan skaffa mej en souvenir från Nordkorea - ett idolporträtt av Kim Jong-Un kanske? (Den unge mannen skulle jag vilja ha ett allvarligt samtal med!)

Men hädanefter tycker jag att min enfödde son kan nöja sig med nån tur på inlandsbanan och inte flänga omkring på det där viset. Jag menar, det finns ju Google Earth ifall man vill se sig om i världen .... 

Kinesiska kronknutar

Chinese crown knot. Jag skulle vilja kalla dom fyrkantknutar. för det blir liksom en fyrkant när man drar ihop trådarna. Men själva repet blev inte särskilt fyrkantigt när jag knöt, inte alls så där snyggt som på bilderna i tuten.

 Lite spiralformat blev det bitvis istället. Nåväl, det är väl inte så noga, det är den biten med pärlorna som syns mest.

 Jag använde ingen bra kombination av snöre och pärlor. Jo, snöret gick för all del bra att knyta med, men guldkulorna har för stort hål i förhållande till tråden så dom gled iväg när jag skulle knyta in dom. Och det är fyra trådar och fyra pärlor att hålla reda på för varje knut så det var helt hopplöst när pärlorna inte höll sig på plats. Det blev så att jag fick kladda dit lite lim för varje pärla för att det över huvud taget skulle gå. Det tog alltså en himla tid att få klart fast det egentligen är en snabbknuten teknik. Så jag rekommenderar å det starkaste att man väljer en kombination av tråd och pärlor så att pärlorna sitter tajt på tråden.

Här finns den tutorial som jag tittade på. Det syns tydligt hur trådarna nästlas ihop. Jag gjorde rätt men, som sagt, det blev inte alls så där snyggt fyrkantigt. Kanske för att jag använde en annan tråd, eller för att jag drog åt olika hårt.

 Att den här delen blev lite ojämn får jag väl skylla på pärlproblemet.

Guld och rosa. Det med knapparna finns här.

 Det här är mina nya bomullssnören. I färgerna lila. brun, orange, svart, vit, rosa, röd, blå, grön och mörkbrun. Tjocklek ca 1mm.

 Jag trodde det var vanligt vaxat bomullssnöre, men jag hade missat närbilden som visade att det var en helt annan typ, ett tvinnat tretrådigt snöre. Så det var väl därför det var så billigt, faktiskt så billigt att jag kan sälja det för 50 öre/meter! (endast i butiken dock, för mitt postorderstopp gäller fortfarande).

Det går alldeles utmärkt att knyta vanlig makramé med detta snöre. Och vill man ha en tunnare tråd i något sammanhang så är det bara att tvinna upp de tre trådarna.

Lina på besök

Det var länge sedan Lina var hos mej och pysslade, men i lördags var hon här. Enligt egen utsago så har hon nördat ner sig på The Hunger Games - Hungerspelen. Jag har ju hört talas om både film och böcker och vet ungefär vad det handlar om, en rätt brutal historia. Nu kollade jag och böckerna (en trilogi) finns som e-böcker så jag kan läsa dom på min Letto och när jag är klar med pågående bok ska jag faktiskt ta och ladda ner den första boken från biblioteket.

En symbol för hungerspelen är berlocken med en fågel som finns på bokomslaget till första boken.

Så med den som inspiration gjorde Lina ett armband.

 För jag råkar ha en fågelberlock i brons och en lagom stor bronsring som Lina kombinerade ihop. Det var ju perfekt att fågeln har två öglor så den kunde fästas stadigt i ringen så den håller sig på plats.

 Ringen och fågeln satte hon på en bronskedja och t.o.m. ett bronsfärgat klolås och bronsfärgade bindringar hittade hon.

Det blev riktigt snyggt!

Själv stökade jag på och städade lite medan Lina pysslade, och då hittade jag en ask med gem. Pysslarlustan vaknade och jag började sätta ihop gemen till en kedja tillräckligt lång för ett halsband..

 Med ett klolås i ena änden var det ju klart. Men lite trist. Och så är gemens ändar på yttersidorna lite vassa, så jag tänkte att jag skulle sätta på några pärlor. Jag behövde inte ens leta efter lämpliga pärlor för på bordet stod en liten burk med avlånga cat´s eyepärlor i olika färger. Passade ju perfekt!

Nu sitter pärlorna rätt stadigt eftersom dom kläms fast, men skulle jag få för mig att använda detta halsband så måste jag nog limma fast dom. Men jag kanske behöver pärlorna till nåt mer seriöst (vet inte om jag har fler, det blev bara två över), så dom får vara olimmade.

Åtta års-kalas

Mina pälsklingar fyllde åtta år idag. Ungefär. Eftersom dom är hittekatter är deras exakta födelsedatum höljt i dunkel, men jag tyckte det var lämpligt att dom fick bli ett par aprilskämt.

(mumsa, mumsa, ... raap!)

Så idag fick dom tårta, bestående av tonfisk, grädde och lite torrbitar. Stella (till vänster) är ett riktigt matvrak. Ziggy hade hunnit äta lite innan och kombinationen av tonfisk och vispgrädde föll honom inte alldeles i smaken (har jag förståelse för).

Så här såg tårtorna ut innan dom högg in. Den mindre var till Stella men hon hade gladeligen slaskat i sig Ziggys portion också om jag inte räddat undan brickan efter att Ziggy lämnat scenen.

Ruggugglan Knuut

Inte någon nära släkting till Bofinken Knut, men en uggla bestående av knutar borde få heta Knuut. En del missknutar är det också, så han blev ju lite av en rugguggla. Nästa gång ska jag vara mer uppmärksam på hur knutarna knyts. Och så ska jag nog fixa en vadderad dyna som man kan sätta nålar i, för att hålla knyteriet bättre på plats under arbetets gång, nu yrade Knuut omkring lite väl mycket när jag bara hade spänt fast ringen.

Det allra svåraste var knutarna direkt under ögonen och under vänstra ögat gjorde jag nog en knut för mycket och kanske nån felknytning. Ovanför ögonen blev det säkert flera felvända knutar för det var innan jag fattade hur viktigt det är att knyta knutarna åt rätt håll, så där är det ingen tydlig linje som i videon.
Sen kan det nog vara enklare med en lite tjockare tråd, som den i videon, men jag använde det där vanliga moulinégarnet. Ugglan blir ju förstås olika stor beroende på garntjocklek, min Knuut blev cirkus 4 cm från öron till pinne. Till ögon använde jag 6mm mirakelpärlor och näbben är en träpärla ca 5mm.

Det är egentligen inte svårt att knyta den här ugglan när man fått kläm på själva knyttekniken, så var lite uppmärksam på videon. Att få linjerna raka och prydliga på kroppen var ju lite småknepigt men det är väl inte så noga på en rugguggla.

Jag hittade en annan modell av knutuggla som jag funderar på att prova. Den verkar lite enklare faktiskt, för den är mer kompakt knuten (som ett vänskapsarmband) så det borde vara lättare att få den prydlig.

Så här ser den ut (skärmbump från videon). Den är knuten med silkesnöre, fast en smalare variant än de snören jag har. Men jag tänkte att den här uggla skulle väl bli i lagom örhängestorlek om jag gör den i moulinégarn. Det får bli nästa uggleprojekt.

Annars har jag tänkt att det är dags att göra armband med inslag av pärlor. Jag har undvikit det hittills bara för att jag får för mycket beslutsångest av att välja vilka pärlor jag ska använda. Men nu har jag plockat ut ett urval som jag kan börja med. Då är det bara att välja modell ...

 Mitt senaste armband blev i alla fall klart, det där blågröna. Här med avigsidan upp tillsammans med Löfbergs Lilaarmbandet med rätsidan upp.

Och tvärtom ...

P.S. ICA har ett recept på Rugguggla (inga ugglor ingår), för den som vill piffa upp blodpuddingen ...