DIY - minivisp för att vispa pyttelite grädde

Jag skulle göra en semla av den sista semlebullen jag hade kvar. I frysen hade jag en öppnad förpackning vispgrädde med lite kvar. Väldigt lite visade det sig, på sin höjd 1 ½ msk. Att hälla det i en bunke och ta fram elvispen kändes som att skjuta mygg med älgstudsare - jag tror inte det skulle ha funkat alls.

Så vad göra? Jag tänkte på att Tupperware hade/har en sorts vispburk som man skakar. Den har en propellerliknade plastgrej under locket som man skakar grädden genom. Nånstans tror jag att jag har en sån, men den är hur som helst tänkt för större mängder grädde. Men själva principen tänkte jag, den borde kunna appliceras på en mindre skakburk.

Alltså, nånting att skaka gräddskvätten genom så den vispas. Under det röda locket på gräddförpackningen är det en vit plastförslutning med ett litet handtag så man kan dra loss locket. Detta lock satt kvar på en kant så jag tog loss det helt och petade ner det i förpackningen. Och se den där ringen som lossnar när man öppnar ett rör med c-vitaminbrus. Såna blir liggande en stund i mitt kök eftersom jag försöker komma på vad man skulle kunna använda dom till. Jag har aldrig kommit på nåt förrän nu - den åkte också ner i gräddskvätten. På med det röda locket och så shake it!

Det gick snabbt, en minut kanske, så var det klart! Jag skopade upp grädden med en sked och det var just så pass att det blev ett lager grädde över mandelmassan.

Jag har sköljt ut förpackningen och spolat av "visparna" så jag ska spara denna minivisp till nästa gång jag behöver bara en lite klatt vispgrädde.

Så här ser förresten Tupperwares burk ut, den säljs visst fortfarande och är säkert svindyr.

Men den är effektiv på 3-5 dl grädde, så effektiv så man kan råka göra smör. Japp, det vet jag för det lyckades jag med - av misstag - en gång på 70-talet. Jag var hos en väninna och jag antar det var en tårta som skulle göras och jag fick uppdraget att vispa grädden med en sån där shaker. Jag skakade och skakade. 

Man hör när det börja tjockna för det skvalpar mindre, men det var första gången för mej och jag var inte tillräckligt uppmärksam. Efter ett tag började det skvalpa mer och jag tänkte att det tog då en väldans tid att får ihop den där grädden. Tills jag tittade i burken och såg att det var smör och det som skvalpade var vatten som separerat från fettet. Min väninna fick gå till en granne och låna ny grädde.

Jag vet inte vad hon gjorde med "smöret" - grädden var sockrad så det blev inget smör man brer mackor med, men det borde väl kunnat användas till kakbak eller smörkräm.

P.S. Uppdatering. Jag hittade ett pris på shakern - 199 kr.

Burk av juicekartong

Dom där juicekartongerna som jag sparar är mycket mångsidiga och användbara. Först kom dom ju till nytta för chiliodlingen förra året (det är väl snart dags att sätta igång årets odling), sen gjorde jag en halsbandsdisplay och så har det blivit en penselförvaring. Nu har jag gjort en burk med lock.

Så här blev den.

Locket sitter fast i bakkanten och är klippt direkt i överdelen av kartongen. Till locket behövs kartongens djup (kortsida) + ca 2 cm för framkanten. Jag mätte 14 cm från botten och då blev det precis lagom mycket kvar till locket. Rita en linje 2 cm från ena hörnet på vardera kortsidan och ner till 14 cm-linjen och klipp bort överflödig kartong. Klipp också 2 cm ner i hörnen, vik flikarna och framkanten och limma ihop.

Jag började måla det cerisa partiet och sen de svarta rutorna. Det blev rätt intressant med motivet på kartongen och det hade kunnat lämnas så. Men det blir inte lika kul på sidorna och baksidan så jag målade vidare.

Den cerisa kanten och rutorna fortsätter runtom och på locket, men de större ytorna blev gröna,

För att hålla locket stängt så gjorde jag en flärp som tejpades fast på insidan av locket och på själva burken skar jag två springor där jag stack in ett band (som tejpades fast på insidan) som flärpen sticks ner bakom. Både flärpen och bandet är klippta av den överblivna kartongbiten, och jag vände då den riktigt snygga silvriga insidan utåt. Silvertejp är utmärkt att tejpa med på såna här plastiga ytor, jag ska köpa en stor rulle nästa gång jag är till stan.

Slutklämmen blev slarvigt målade gula prickar på det gröna och vita fyrkanter mellan de svarta.

Vad jag ska ha i burken vet jag inte än, men alltid finns det något som ligger och skräpar och skulle må bra av att få ett ordnat hem.

Hemgjorda chips i mikrougn

(Krispiga hemgjorda potatischips, mums)

Via ett mejl från Allas så hittade jag videon från Crazy Russian Hacker, om hur man gör potatischips i mikron. Jag har sett en del av hans videor förut och han har verkligen många tips och tricks för att förenkla livet i olika situationer. Han pratar engelska med stark rysk brytning, han är riktigt härlig. Kolla tipset om hur man snabbt skalar en påse potatis med en borrmaskin och en toaborste (nyköpt och inte den du använder i toan, hehe). Borde faktiskt funka väldigt bra på nypotatis.

Potatischipsvideon finns här.

Det enda knepiga är att göra de tunna skivorna av potatisen. Att hyvla dom gick inte så bra för mej, men har man ett bra och vasst hyveljärn så ska det väl gå. Det blev så att jag valde att skära med kniv istället, inte heller helt lätt när det ska vara så tunt, men det gick rätt bra ändå.
Sen tar man en mikrosäker tallrik och oljar den ordentligt för potatis är ju rena klistret och fastnar annars.

 Lägg potatisskivorna på tallriken och strö på salt och eventuell kryddning.

Kör 3-4 minuter i mikron på full effekt, man får kolla hur dom börjar se ut. Jag har ingen grillfunktion i min mikro men potatisskivorna blir ändå grillade. Det bränner tydligen mest i utkanten så det kan vara bra att lägga dom lite tjockare skivorna där. Ta chipsen från tallriken och låt dom svalna, sen har du härligt krispiga hemgjorda chips.

Det finns flera fördelar med att göra egna chips. Man vet precis vad dom innehåller, det blir väldigt billiga chips och eftersom man knappast står och hyvlar några större mängder potatis så nöjer man sej med en mer lagom portion jämfört med om man sitter där med en hel påse köpeschips.

Stellas nya videofavoriter

Nu är det jobbigt. Stella har vårkänslor och det har varit soligt och fint ute, men hon kan inte gå ut. För det kopiösa snöandet tidigare knäckte stängslet till hennes rastgård och skulle jag släppa ut henne så skulle hon snabbt försvinna och komma hem gravid. Härom kvällen stod hon och bankade på fönstret och skrek av frustration. Jag måste snarast laga stängslet men det är inte så lätt.

För att avleda henne från vårkänslorna så sätter jag ibland på en trevlig video som hon kan titta på. Hon hade ju en favoritvideo sen förut, med fåglar som kom till ett fågelbord. Nu har hon två nya.

 Den här videon med akvariefiskar är väldigt rogivande och trevlig att titta på.

 Videon med blackbirds är mycket intressant och hon vill gärna klappa fåglarna. För att studera dom på nära håll så la hon sej på tangentbordet. Då passade hon på att trycka bort helskärmsläget, för det är ju onödigt när man har skärmen två centimeter från nosen (och katter har inget vidvinkelseende).

 Hon tittar även på vissa tv-serier som jag ser på. Solsidan är kul.

Matlagningsvideor är också intressanta, även om det är vegetarisk indisk mat (inte lämpligt som kattmat) och man inte förstår vad som sägs. Dal Dhokli är en rätt som jag provat, kan återkomma med det.

I brist på bättre sysselsättning hjälper hon mej med lite pyssel. T. ex. när jag skulle göra korgen till sängbordet. 

 Jag vet inte om jag kan skylla på hjälpen jag fick, men det blev en ganska sned och vind korg. Det är inte så noga ändå med en korg som ska stå dold i sovrummet, den funkar i alla fall.

 Att rulla alla pappersrör fick jag göra själv, det tog tillräckligt lång tid ändå ...

 När man ska fläta runt löpande så måste man ha ett udda antal stolpar så det blev 11 på ena långsidan och 12 på den andra, och 9 på båda kortsidorna.

Så här såg korgen ut omålad.

Stella hjälper mej med annat pappers- och datorarbete också när hon har tid ...

Nåldyna med förvaring

Mina katter smaskar i sej en burk i veckan av Kattuna - alltså tonfisk för katter. Vet inte om det är nån direkt skillnad på tonfisk för katter eller människor och priset och storleken på burken är väl samma, men kattvarianten är i alla fall torrare och kan späs ut med vatten så den blir ganska dryg, Det blir några burkar på ett år och dom flesta åker till återvinningen, men några har jag sparat. Och till slut återbrukat en i form av en nåldynaburk.

Eftersom jag inte haft nån nåldyna så var det ju lämpligt att göra en, och så fick jag en liten förvaring på köpet. 

 Jag ser alltid till att ha både en och två och gärna tre såna där burkar hemma, ifall det skulle bli osedvanligt svårt att ta sej till affären nån vecka - det har ju både snöat töat och blivit ishalka. Att bli utan Kattuna skulle bli outhärdligt med två bortskämda katter som förväntar sej denna delikatess varje dag.

Jag planerade projektet noga (till skillnad från mina vanliga improvisationsprojekt) så att allt skulle bli gjort i rätt ordning. T.ex. att jag skulle sätta fast ett band på locket innan överdelen syddes på. Bandet ska fungera som ett gångjärn och hålla ihop lock och burk, så den utstickande delen av bandet tejpades fast på burken när hela nåldynelocket var klart. Jag klippte en rundel av papp en aning större än locket och tejpade fast först, detta för att tyget inte skulle skava mot den vassa kanten på locket, och också för att locket inte ska kunna tryckas ner i burken. Dra inte åt tyget för tajt heller eftersom det ska kunna sys på kanten då överdelen ska på.

Till stängning satte jag ett snöre på locket och en knapp på burkens överdrag. Överdraget veks in i överkanten och tejpades fast på insidan. Jag fodrade burken med filt som limmades fast. Burken rymmer lite småsaker som ett par trådrullar, ett måttband och en sprättkniv.

Med snöret lindat runt knappen hålls locket stängt. Det blev en väldigt pösig nåldyna (med vadd), inte särskilt snygg men praktisk i alla fall och det är väl vad som är viktigast.

Vårblommor

Det lär ju dröja några månader innan några blomster visar sej i rabatterna ute. Men inne kan man ju plantera något nytt att liva upp köksfönstret med. Den där höstglöden jag haft stående där har verkligen falnat och såg inte rolig ut alls. Så tre präktiga astrar blev ett riktigt lyft.

Eller hur?

Dessa härliga blommor hittade jag idén till här. Jag la idén på min pinterestboard "Pyssla med (de kommande) barnbarnen".  Men det känns ju lite väl långt borta, så det blev ett pyssla själv-projekt.

Blommorna är gjorda av toarullar! Jag kommer aldrig mer att kasta en tom toarulle - det finns ju hur mycket som helst att göra av dom! Börja med att mäta ut mitten på rullen och markera ett centimeterbrett fält runtom. Rita sedan linjer från kanten och in mot mitten. Dom här rullarna var precis 14 cm i omkrets så det blev 14x2 kronblad. Klipp upp kronbladen, gör ett hål i mellandelen för stjälken, måla blomman på alla sidor och vik ut kronbladen ordentligt - det blir stora blommor!

  I mitten (toarullens hål) har jag tryckt in hopknölat silkespapper. Jag gjorde två silkespapperstussar till varje blomma så jag kunde lägga in en från vardera hållet och dölja stjälken där mellan. Till stjälkarna har jag använt grön plastad trädgårdsvajer, den är väldigt styv. Blad av grönt papper limmades på.
Sen gjorde jag en "kruka" av nederdelen från ett vällingpaket som jag tapetserade med ett tapetprov.
So far so good. Det knepiga blev att få styrsel på blommorna i krukan. Det hade nog varit enklast att hälla gips i krukan, men det blev diverse stödjande utfyllnad av papper och sen hällde jag på en massa grus (har tre kattsandssäckar med sånt ute på bron) så fick det hela tyngd och stadga.

Efter detta projekt som blev knepigare än jag trott kunde Stella och jag koppla av med ett avsnitt av Solsidan. Jag såg aldrig denna serie på tv, men den finns att se på swefilmer.com. 

Väldigt mycket stängt nu

 Jag har ju stängt butiken sen en tid och just nu är det tämligen uppenbart. Inga skyltfönster och dörren, tja ... Varje potentiell kund inser att här kommer man inte in mer - om man inte är jättetaggad på att greppa en snöskyffel och skotta fram dörren. Då kan jag väl uppoffra mej och gå ner och låsa upp. Men kanske har dörren frusit fast också. Jag träffade en granne som inte kunde få upp sin ytterdörr som har frusit fast, så hon får använda en sidodörr.

Lyckligtvis har jag en inglasad farstubro men jag har ändå fått snö ända in till dörren. Min granne Zeth plogar garageinfarten med traktorn men då lämnar han en plogvall mot bron så jag får skotta mej ut därifrån. Men det är bara framför bron och soptunnorna jag skottar så det är lagom motion. Att komma ut på balkongen är inte att tänka på, det går garanterat inte att öppna den dörren. Och stängslet runt Stellas rastgård har i stort sett kollapsat - det blir mycket att fixa innan hon kan gå ut igen.

Om snöandet upphör nån gång så funderar jag i alla fall på att ge mej i kast med att gräva fram den lila dörren - ifall nån faktiskt vill komma in där.