Mer tantutrustning

När jag var till stan förra fredan för en dejt med väninnorna så följde en av dom med mej till busshållplatsen när jag skulle åka hem. När vi var nästan framme sa hon "Haltar du? Det låter så konstigt när du går." Då märkte också jag att det lät olika när jag satte ner höger respektive vänster fot. Höger fot smäller i backen men vänster smyger tyst. Det märks inte från början utan det blir när jag gått en bit. Höger ben är svagare och då plaskar högerfoten ner så där okontrollerat och slappt.
Eftersom jag också gruvat mej för att jag snart ska på en ny MR och det är en bit att gå från busstation till lasarettet så blev jag alltmer på det klara med att jag vill ha nåt att stödja mej på vid behov.  Jag har ju kryckkäpparna sen jag bröt fotleden, men även om jag bara skulle ha med mej en av dom så är det ett otympligt redskap att dra med sig, särskilt på bussen.
I en tidning jag lånat av grannen Aina hittade jag då en annons från företaget Sakta och i den annonsen fanns det hopvikbara käppar. Helt perfekt - en sån måste jag ju ha! Så jag beställde direkt. Det finns massor av varianter med olika mönster och färger (och lite olika priser). Jag valde en modell som var nedsatt i pris (249 kr, ordinarie pris 499 kr) Och i onsdags kom den, min pistagegröna käpp!
 Hopvikt är den inte ens 25 cm lång. Den hålls ihop av en kraftig gummisnodd inuti och så drar man isär delarna och viker ihop den när man inte behöver använda den och kan enkelt ta den med sig för att ha till hands när man behöver det där stödet. Det följde med en svart väska med handtag att ha den i.
Den översta delen är reglerbar i höjd så man kan anpassa den från 81-90 cm. 
Det här lilla paketet går ju ner i nästan vilken väska som helst eller så kan man ju bära den bara i handtaget. Men jag ska nog sy en alldeles egen väska i lite roligare färg till min käpp. Med axelrem tänkte jag, så behöver jag inte hålla den i handen när jag ska ut på promenad. Igår regnade det hela dagen, men nu ska det visst bli lite bättre väder framöver så jag ska verkligen försöka komma igång med dom där promenaderna.
Med mej hem från väninneträffen hade jag en liten bukett färgglada blommor som väninnan från Kåge tagit med.

P.s. Nu har jag också lärt mej använda ett av mina tidigare tanttillbehör, nämligen det där jättestora förstoringsglaset. Jag behöver inte överanstränga ögonen lika mycket nu - det funkar både för läsning och virkning t.ex. Och jag skulle behöva använda det när jag är på affär'n för det är inte lätt att läsa det finstilta på förpackningarna, men det känns som lite väl stort att släpa med sig. Jag borde kanske be dom skaffa dit ett som man kan låna, det är garanterat fler som skulle ha glädje av det. 

Read Comments

0 kommentarer: