Nya varianter av plastbandsarmband

Att knyta satinband på plastband var ju kul, så nu provade jag ett par varianter på temat.
För den en ena varianten använde jag organzaband och den andra varianten blev tvåfärgat.
  Till den tvåfärgade varianten använde jag de guldkantade satinbanden - det vita och det ljusblå. 1½ meter av vardera som syddes ihop så det blev ett tremetersband. Den vanliga makraméknytningen får ju den här effekten att vardera sida av bandet får den ena färgen i mitten och den andra färgen på kanten och tvärtom. Så det här blev ett två-i-ett-band - ett vitt och ett ljusblått.
Eftersom ändfästena ser likadana ut på båda sidorna är det bara att vända vilken sida man vill utåt.

Guldkanten på banden skymtar i oregelbundna intervaller.
 Det andra armbandet knöt jag alltså med ett organzaband. Det var faktiskt svårare, för även om bandet är tunt så är det ganska stramt och strävt, inte lika smidigt att dra åt i kutarna, men det gick ju ändå.
För att piffa upp det sydde jag sen på några krysspärlor. Jag satte en krysspärla i änden på kedjan också.

Idag är det strålande solsken i Boliden och jag har varit ut en sväng. Jag var till biblioteket och hämtade en bok jag beställt som heter "Går signalen fram? En bok om multipel skleros (MS), kronisk trötthet och signalsubstanser." Nu har jag ju läst allt som finns på nätet om de rent praktiska konsekvenserna av MS, men vad som riktigt pågår i hjärnan hittar man inte så mycket om. Nånstans hittade jag i alla fall ett tips om den här boken, så nu tänkte jag fördjupa mej i signalsystemet.
Sen hittade jag en bok för att träna upp hjärnkapaciteten och bli smartare och mer kreativ. Det var länge sen jag använde hjärnan till nåt mer avancerat än att fundera ut vad jag ska göra till middag (vilket för all del är nog så krävande) så den tog jag också. 
Den ser ut som en barnbok med sina enkla och färgstarka illustrationer, men det verkar vara en vuxenbok ändå (annars behöver jag kanske börja om på barnnivå) - jag kommer nog att få träningsvärk i hjärnmusklerna i alla fall. Den tredje boken jag lånade var en kriminalroman - "Pojken i resväskan".

Jag undrar förresten vad jag sände ut för signaler igår då jag var ute på min vanliga runda. Säger nån Hej, så säger jag Hej, och det är inte mer med det. Igår mötte jag tre unga män (jag sneglade på dom för att se om dom hade vantar), en sa Hej och jag sa Hej. Han kom över på min sida och frågade om jag pratade engelska, jo, det gör jag. Jag skulle behöva lära mej ljuga litegrann för att slippa vissa påfrestande situationer. Han frågade vad jag hette och jag sa mitt namn. När han frågade om jag hade nån man började jag dra öronen åt mej. Varför frågar du det? undrade jag. Jag bara frågar, sa han. Jag försökte slingra mej ur frågan, men jag vet faktiskt inte vad jag sa, som sagt har jag svårt att ljuga. Han ville bli min vän i alla fall och jag sa att jag inte behövde någon ny vän. Är det för att jag är från Afrika?, frågade han då. Nej, sa jag, jag är bara inte intresserad. Du är kvinna jag är man, vi behöver varann, menade han. Jag är gammal nog att vara din mamma, sa jag. Du vet inte hur gammal jag är, sa han. Nej, men jag är 58, sa jag och började gå därifrån. Jag är 57, sa han (och jag gissar 27). Gå nu, dina kompisar väntar på dej, sa jag och gick. Du kan få mitt mobilnummer, ropade han efter mej. JAG ÄR INTE INTRESSERAD! Jag hoppas signalen gick fram till slut (förmodligen körde han samma nummer med första bästa nästa kvinna han stötte på).
Vad han var ute efter var förstås nån att gifta sig med så han skulle få stanna (ja, inte var det frågan om kärlek vid första ögonkastet). Men han har en del att lära sig om hur man skaffar en kvinna i Sverige - och inte inbilla sig att alla ensamstående medelålders kvinnor är desperata efter en karl - många av oss trivs faktiskt med att vara singel! Visst finns det en del kvinnor i min ålder och äldre som åker till Gambia för att skaffa sig en Toy Boy - det handlar väl om ett ömsesidigt utnyttjande - men det verkar ganska patetiskt.

Read Comments

1 kommentarer:

lopplisa sa...

Tjusiga armband och intressant lektyr!! Vilken go (engelskans go) du har som förkovrar dej så ingående kring sjukdomen MS!!!

Jovars.. Försöka duger! Vackra svenska flicka har tydligen blivit vackra svenska tant :)